Konsekvenser av energipolitiken

Skriftlig fråga 2020/21:2491 av Lars Hjälmered (M)

till Statsrådet Anders Ygeman (S)

Tysklands motsvarighet till Riksrevisionen riktar skarp kritik mot landets regering i fråga om energiomställningen. Kostnaderna är utom kontroll och kommer, trots att elkostnaden redan är det högsta i Europa, att fortsätta stiga. Och precis som i Sverige står nu i allt högre grad också systemsäkerheten under hot.

Bundesrechnungshof specialgranskade den tyska energiomställningen Energiewende senast 2018 och riktade då kritik för bristande koordination och styrning av omställningen och därav följande höga kostnader. Slutsatsen var då att den stora belastning som lagts på medborgarna och näringslivet inte stod i proportion till den nytta som levererats.

I inget annat EU-land är elpriset för privathushåll lika högt som i Tyskland, 43 procent över EU-genomsnittet. Också för mellanstora företags- och industrikunder (årsförbrukning 20 megawattimmar till 20 gigawattimmar) ligger de tyska elpriserna i topp. Slutsumman för elkonsumenten blir i år 31,37 cent per kilowattimme, cirka 3,20 kronor per kilowattimme.

I deras granskning visade det sig att enbart den planerade nätutbyggnaden för perioden 2000–2025 kostar 520 miljarder euro (cirka 5 300 miljarder kronor) vilket kan jämföras med svenska statens totala utgifter under 2021, som uppskattas till 1 158 miljarder kronor.

Bundesrechnungshof konstaterar att det framför allt är statens pålagor som driver upp elpriserna. Enligt aktuella uppgifter utgör kostnaden för elproduktionen.

Bundesrechnungshof ser det som sannolikt att elpriset på grund av subventionerna fortsatt kommer att stiga. Redan vid den tidigare granskningen 2018 rekommenderades finansministeriet att fastställa ett mått för när elen är att betrakta som prisvärd.

Även det andra temat för Bundesrechnungshofs granskning, systemsäkerheten, föranleder allvarlig kritik. Riksrevisionen noterar att politikerna beslutat om en mängd långtgående åtgärder på kort tid, bland annat inom ramen för klimatmålen. Granskningen ger också exempel på hur förbundsregeringen byggt sin politik på överoptimistiska och osannolika antaganden.

Sverige har de senaste åren brottats med kapacitetsproblem, och allt fler företag uppger svårigheter med stora prisfluktuationer liksom oro om elsystemet kommer att räcka till för att möta framtida behov. I utvecklingen framåt är det angeläget att lära av andra, i detta fall att undvika att göra om samma misstag som tyskarna gjort.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att Sverige inte ska hamna i en liknande ekonomisk och teknisk situation som Tyskland när det gäller energipolitiken?