Konsekvensutredning för nya svavelhalten i marint bränsle
Skriftlig fråga 2009/10:523 av Kjellberg, Bertil (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2010-02-15
- Anmäld
- 2010-02-16
- Besvarad
- 2010-02-24
- Svar anmält
- 2010-03-01
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 15 februari
Fråga
2009/10:523 Konsekvensutredning för nya svavelhalten i marint bränsle
av Bertil Kjellberg (m)
till statsrådet Åsa Torstensson (c)
IMO antog i oktober 2008 skärpta gränsvärden för svavel i marint bränsle. De nya reglerna innebär att gränsvärdet för svavel i Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen sänks från 1,5 procent i dag till 0,1 viktprocent år 2015 och från dagens 4,5 procent globalt till 0,5 viktprocent senast år 2025.
Beslutet om den nya svavelhalten har skett utan någon analys av de samhällsekonomiska konsekvenserna, inte heller av de sammantagna miljökonsekvenserna.
I efterhand har det finska kommunikationsministeriet och nu även Sjöfartsverket, på uppdrag av Näringsdepartementet, genomfört var sin utredning om konsekvenserna av beslutet. Studierna påvisar att beslutet kommer att bli mycket dyrt.
Skogsindustrin är exempel på en bransch som kommer att drabbas hårt. Bara för Ortvikens pappersbruk i Sundsvall medför det en kostnadsökning med ca 150 miljoner per år i ökade transportkostnader.
Min fråga till statsrådet är därför:
Varför har inte statsrådet föranstaltat om en konsekvensutredning i förväg?
Svar på skriftlig fråga 2009/10:523 besvarad av Statsrådet Åsa Torstensson
Svar på frågorna
2009/10:522 Kostnadseffektiv miljöpolitik
2009/10:523 Konsekvensutredning för nya svavelhalten i marint bränsle
2009/10:524 Svavelhalten i marint bränsle och den inre marknaden
Statsrådet Åsa Torstensson
Bertil Kjellberg har frågat mig varför jag inte har föranstaltat en konsekvensutredning i förväg angående IMO:s skärpta krav för svavelhalt i marint bränsle.
Bertil Kjellberg har vidare frågat näringsminister Maud Olofsson vilka initiativ hon avser att ta i syfte att säkerställa att skärpta gränsvärden för svavel i marint bränsle inte strider mot EU:s inre marknad.
Bertil Kjellberg har också frågat miljöminister Andreas Carlgren om hur han ser till att miljövinsterna inte går förlorade till följd av att transporter går från fartyg till lastbil i stället med ökade koldioxidutsläpp och fler lastbilstransporter som följd.
Arbetsfördelningen inom regeringen är sådan att det är jag som ska besvara frågorna och jag väljer att göra det i ett sammanhang.
Frågorna är ställda mot bakgrund av det beslut om skärpta regler för svavelhalt i marint bränsle som enhälligt beslutades i IMO i oktober 2008. De nya reglerna är resultatet av flera års intensiva internationella förhandlingar avseende fartygs utsläpp till luft och är en del av en paketlösning för att minska utsläppen av både svavel- och kväveoxider. Både svaveloxider och kväveoxider utgör stora miljöproblem då de ökar försurningen och förorsakar övergödning. För en kort tid sedan besvarade jag en interpellation, (2009/10:223), ställd av Hans Stenberg som berörde just dessa frågor. I svaret har jag redogjort för att såväl medlemsländer som sjöfartsorganisationer under många år aktivt deltagit i det intensiva arbetet inför beslutet. Beslutet inom IMO har föregåtts av en konsekvensanalys från IMO:s sida som bland annat innehöll bedömningar av de beräknade kostnaderna ur ett internationellt perspektiv och konsekvenser för miljön.
Regler för svaveloxider lyder också under så kallad exklusiv unionskompetens eftersom den högsta tillåtna svavelhalten i bränslen regleras i EG-direktiv. Kommissionen har aviserat att de avser att revidera EG-direktivet om svavel i marint bränsle. Som bekant har dock kommissionen i likhet med den svenska regeringen beslutat att ta fram konsekvensanalyser av effekterna av det nya regelverket. Kommissionens analys är ännu inte färdigställd. Från svensk sida följer vi detta arbete noggrant och det måste konstateras att slutsatserna från den studie som kommissionen nu genomför utgör en central del för att få ett mer omfattande underlag i den aktuella frågan.
I fråga om Sjöfartsverkets konsekvensanalys har denna remitterats och remissinstanserna har framfört en hel del kritiska synpunkter på rapporten, framför allt i fråga om de faktiska effekterna beträffande miljöpåverkan, företagande och transporter. Det är därmed svårt att bedöma konsekvenserna för svenskt näringsliv utifrån de analyser som har gjorts.
Jag har i mitt tidigare svar också sagt att jag delar uppfattningen att det är mycket olyckligt att IMO:s regler innebär att det kommer att vara skillnad mellan de krav som ställs i norra Europa jämfört med övriga Europa. Jag vill därför ännu en gång understryka vikten av ett enhetligt europeiskt angreppssätt i denna fråga. Detta är en synpunkt som regeringen framfört till kommissionen. Det är också mycket angeläget att, som frågeställaren påpekar, miljövinster som kan uppnås inte går förlorade genom en omstyrning av trafik.
I och med att det fortfarande pågår studier inom området vill jag i nuläget inte gå in på eventuella åtgärder. Men inom Regeringskansliet följer vi detta arbete noggrant. Vi överväger eventuella tänkbara åtgärder som skulle kunna komma i fråga, beroende på resultatet av de pågående studierna, i syfte att minska de negativa konsekvenserna av beslutet. Jag vill dock samtidigt framhålla att åtgärder för att minska utsläppen av svaveloxider är nödvändiga för att minska de negativa effekter som dessa ger upphov till.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.