Könsuppdelad undervisning
Skriftlig fråga 2020/21:572 av Sara Gille (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-11-18
- Överlämnad
- 2020-11-19
- Anmäld
- 2020-11-20
- Svarsdatum
- 2020-11-25
- Sista svarsdatum
- 2020-11-25
- Besvarad
- 2020-11-25
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Anna Ekström (S)
På Diskrimineringsombudsmannens webbplats går det att läsa om könsuppdelad undervisning. De senaste åren har det framkommit att flera friskolor runt om i landet bedriver könsuppdelad undervisning, bland annat den kritiserade Römosseskolan i Göteborg som är en friskola med muslimsk inriktning och som tidigare fått kritik av Skolinspektionen för att pojkar och flickor undervisades var för sig i idrott, slöjd, bild och svenska. Men det finns många fler skolor runt om i landet som bedriver könsuppdelad undervisning.
Möjligheten att dela upp elever må vara begränsad, men den finns. På Diskrimineringsombudsmannens webbplats går det att läsa följande: Om skolan har undervisning där eleverna delas in efter kön, så krävs det att verksamheten i grupperna är likvärdig för att det inte ska utgöra diskriminering. Det krävs också att ingen elev ska uppleva obehag av att delas upp efter kön.
Att bedriva könsuppdelad undervisning är könsdiskriminerande och kan leda till att eleverna inte får likvärdig utbildning samt till att eleverna drabbas av negativa effekter. Samtidigt har vi en så kallad feministisk regering som påstår sig kämpa mot hedersrelaterat våld och förtryck.
Med anledning av detta vill jag fråga utbildningsminister Anna Ekström:
Är det ministerns ställningstagande att könsuppdelad undervisning bör få bedrivas, och hur arbetar ministern för att säkerställa att de elever som delas upp efter kön inte upplever obehag och att de får en likvärdig undervisning?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:572 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Svar på fråga 2020/21:572 av Sara Gille (SD) Könsuppdelad undervisning
Sara Gille har frågat mig om det är mitt ställningstagande att könsuppdelad undervisning bör få bedrivas, och hur jag arbetar för att säkerställa att de elever som delas upp efter kön inte upplever obehag och att de får en likvärdig undervisning.
Skolan har ett jämställdhetsuppdrag. Enligt våra läroplaner ska skolan aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Läroplanerna anger också hur det sätt på vilket elever bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har därför ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster och ska ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet. Skolförfattningarna lämnar stort utrymme för rektorn och lärarna att organisera verksamheten och detaljreglerar inte hur undervisningen planeras och genomförs. Det kan i vissa fall vara godtagbart att bedriva undervisningen könsuppdelat, exempelvis i vissa moment av ett ämne, så länge undervisningen är likvärdig. Regeringen anser att det, med hänsyn till skolans jämställdhetsuppdrag som den anges i läroplanerna, måste vara tydligt att det inte är acceptabelt att skolor regelmässigt och över tid planerar och genomför könsuppdelad undervisning. Även diskrimineringslagens regler om förbud mot diskriminering inom utbildningsområdet medför att utrymmet för att dela upp undervisningen elever efter kön är mycket begränsat. Regeringen har dock uppmärksammat att könsuppdelad utbildning och undervisning i skolan förekommer regelmässigt och över tid, och har därför vidtagit åtgärder.
Regeringen beslutade i april 2018 om ett förtydligande i läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet om att utbildningen och undervisningen inte ska dela upp barn och elever utifrån könstillhörighet, utan organiseras och genomföras så att alla barn och elever möts. Regelmässig eller slentrianmässig könsuppdelning får inte förekomma. Förstärkningarna tydliggör också ansvaret i att arbeta för jämställdhet på alla skolor. Förändringarna trädde i kraft den 1 januari 2018.
Skolverket fick i december 2017 i uppdrag att föreslå motsvarande förtydligande av skrivningarna om jämställdhet i läroplanerna för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och den kommunala vuxenutbildningen (U2017/05023/BS (delvis), U2017/05037/S). Skolverket redovisade uppdraget i slutet av november 2018. Ärendet bereds inom Regeringskansliet.
Vidare beslutade regeringen i maj 2018 ett tilläggsdirektiv till Utredningen om elevers möjligheter att nå kunskapskraven (U2017:07) som innebär att utredaren ska föreslå nödvändiga ändringar i skollagen med utgångspunkten att barn och elever som huvudregel inte ska vara uppdelade efter kön i undervisningen och utbildningen i övrigt (dir. 2018:33). Utredningens uppdrag ska slutredovisas senast den 28 februari 2021.
I sammanhanget vill jag nämna att Utredningen om konfessionella inslag i skolväsendet i sitt betänkande bland annat föreslår att den ägar- och ledningsprövning av enskilda som vill bli godkända ska kompletteras med s.k. demokrativillkor. Demokrativillkor för skolväsendet bör enligt utredningens mening utformas så att de skyddar de grundläggande principer i ett demokratiskt samhälle som är av särskild vikt inom skolväsendet. Enligt förslaget ska den enskilde genom en huvudmannaförsäkran intyga att denne inom ramen för skollagsreglerad verksamhet inte kommer att agera i strid med de demokrativillkor som gäller för verksamheten. Tillsynsmyndigheten, dvs. Statens skolinspektion respektive kommunerna, föreslås ha tillsyn över att enskilda huvudmän fortlöpande uppfyller demokrativillkoren. Utredningens betänkande har remitterats och ärendet bereds inom Regeringskansliet.
Som Sara Gille anger i sin fråga har det under de senaste åren framkommit att flera skolor runt om i landet bedrivit könsuppdelad undervisning, vilket medfört att Skolinspektionen ingripit. Jag kan därmed konstatera att dagens regelverk leder till åtgärder mot huvudmän som könsuppdelar undervisningen i strid mot vad som anges i läroplanerna.
Stockholm den 25 november 2020
Anna Ekström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.