Kontanterna och landsbygden
Skriftlig fråga 2015/16:957 av Peter Persson (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-03-10
- Överlämnad
- 2016-03-11
- Anmäld
- 2016-03-15
- Svarsdatum
- 2016-03-23
- Sista svarsdatum
- 2016-03-23
- Besvarad
- 2016-03-23
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Per Bolund (MP)
Jönköpings län är ett län med många småföretagare, och stora delar av länet är landsbygd. När jag har träffat småföretagare och medborgare som bor i länets glesbygder har jag mött en stor oro över hur betaltjänster förändras och kontanter avvecklas. Ingen är emot digitaliseringen och den tekniska utvecklingen. Tvärtom, nya affärsmöjligheter samt möjligheter till service och kommunikation har öppnats genom nätet och digitaliseringen. Men precis som i fråga om alla andra samhällsförändringar finns det behov av att leda och styra upp den.
Staten har tyvärr tillåtit de fem storbankerna att diktera villkoren för utvecklingen av betaltjänster och kontanthantering, och givetvis gör de detta till sin egen fördel. Landsbygden har inte alltid bredbandstäckning och tillräcklig mobiltäckning med kapacitet i näten. Det är svårt att få lönsamhet i betallösningar på landsbygden. Föreningar och småföretagare med mindre dagskassor på landsbygden upplever problem i sina kontakter med främst storbankerna. Turister har kontanter eller kort som inte fungerar. Konsekvenserna av nedlagda bankkontor och indragna bankomater eller inlämningsställen blir större på landsbygden. En fortsatt bra kontanthantering är av största betydelse för en levande landsbygd, tror jag. Staten måste visa stor lyhördhet mot företag och medborgare som upplever problem med en nedgraderad kontantanvändning.
Genom vilka konkreta åtgärder vill statsrådet förbättra landsbygdens bankservice och fortsatt kontantanvändning för dem som så vill?
Svar på skriftlig fråga 2015/16:957 besvarad av Statsrådet Per Bolund (MP)
Dnr Fi2016/00977/B Fi2016/00978/B | ||
Finansdepartementet |
Finansmarknads- och konsumentministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:957 och 958 av Peter Persson (S) Kontanterna och landsbygden samt Staten och kontanthanteringen
Peter Persson har frågat mig genom vilka konkreta åtgärder jag vill förbättra landsbygdens bankservice och fortsatt kontantanvändning för dem som så vill. Vidare har han frågat genom vilka åtgärder jag är beredd att bryta de fem storbankernas destruktiva inflytande över betalningssystem och banktjänster samt ge kontanter rättvisa konkurrensmöjligheter gentemot elektroniska lösningar.
Sverige är ett land där en ovanligt hög andel av befolkningen använder sig av olika typer av digitala betaltjänster. Att använda andra typer av betalningsmedel än kontanter kan medföra flera fördelar. Det kan handla om att möjligheterna begränsas vad gäller ekonomisk brottslighet, svartarbete och kriminella aktiviteter som stölder och rån. Den allmänna säkerheten kan också förbättras. I Stockholm är det exempelvis sedan flera år tillbaka inte längre möjligt att betala med kontanter på bussen, vilket bidragit till en säkrare miljö för busschaufförerna då risken för rån minskat.
Samtidigt är det tydligt att vissa grupper i samhället fortfarande har ett behov av eller ett önskemål om att använda kontanter. Kontanter kommer också att fortsätta att fylla en viktig funktion i samhället under den närmaste tiden. Detta illustreras exempelvis av Riksbankens uppdrag att ta fram de nya sedlar som nu börjat användas runtom i landet.
Regeringen har gett Post- och telestyrelsen i uppdrag att tillsammans med Länsstyrelsen i Dalarnas län, Tillväxtverket och Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, stödja länsstyrelserna i deras arbete med att utforma och genomföra olika insatser för att tillgodose behovet av grundläggande betaltjänster på de orter och den landsbygd där behovet inte tillgodoses av marknaden. Länsstyrelserna genomför regionala insatser genom att etablera betaltjänstombud på olika ställen i landet. Idag finns det statligt finansierade betaltjänstombud på 17 orter i åtta län där det är möjligt för människor att betala räkningar, ta ut pengar och lämna dagskassor. Länsstyrelserna arbetar även nära Sparbankernas Riksförbund och Svenska Bankföreningen med dessa frågor.
Det är även viktigt att tänka på att tillgången till kontanter kan säkerställas med hjälp av andra aktörer än de traditionella bankerna och deras bankkontor. Som exempel kan nämnas en bank som samarbetar med drygt 1 300 handlare över hela Sverige och som gör det möjligt för kunder att ta ut och sätta in kontanter i butikens kassor. I ett flertal av dessa butiker finns även möjlighet att göra kontantuttag i uttagsautomat. Bankomat AB meddelade även nyligen att man etablerar ett 60-tal nya kontaktcenter på ett flertal orter där man kan ta ut och sätta in sedlar. En starkare konkurrens inom banksektorn gagnar även det bankkunderna och leder sannolikt även till ökad rörlighet på bankmarknaden.
Avslutningsvis vill jag nämna den delrapport om Tillgång till betalkonto med grundläggande funktioner som 2015 års betaltjänstutredning presenterade i januari i år. Utredningen gör bedömningen att de lagstiftningsåtgärder som skulle kunna komma i fråga för att tillgodose det kvarvarande behovet av kontanter inte står i proportion till problemens omfattning. Delrapporten har varit ute på remiss till den 15 mars 2016. Arbete pågår nu inom Regeringskansliet med att sammanställa remissvaren. Jag vill avvakta remissutfallet innan jag tar ställning till om ytterligare åtgärder, utöver det arbete som länsstyrelserna bedriver, ska vidtas och vad dessa åtgärder i så fall ska bestå i.
Stockholm den 23 mars 2016
Per Bolund
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.