Kontanthanteringen om kriget kommer

Skriftlig fråga 2022/23:815 av Lars Mejern Larsson (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-06-21
Överlämnad
2023-06-21
Anmäld
2023-06-26
Svarsdatum
2023-07-05
Sista svarsdatum
2023-07-05
Besvarad
2023-07-05

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Niklas Wykman (M)

 

En av Riksbankens viktigaste uppgifter är att se till att det finns tillgång till betalmedel i Sverige. På senare år har det dock blivit allt svårare att betala med kontanter, alltså sedlar och mynt. Allt fler transaktioner sker med kort eller Swish, och många butiker och restauranger har helt gått över till kortbetalning. Till och med banker har slutat att hantera kontanter. En klar fördel är att säkerheten ökar för de anställda och att det gör det svårare för kriminella att komma över kontanter via rån.

Samtidigt finns det ett starkt önskemål från många, inte minst äldre, att även kunna betala kontant. Riksbanken ger fortfarande ut sedlar och mynt och dessa är giltiga som betalmedel i Sverige – men vad hjälper det då de ofta inte går att betala med.

Statsrådet mottog nyligen Betalningsutredningens betänkande från utredaren Anna Kinberg Batra. Utredningen är nu på remiss. Redan nu hörs dock synpunkter från många håll att utredningens förslag i sig är bra men är otillräckliga för att trygga tillgången till kontanter. Till och med MSB påpekar på sin hemsida att det kan vara bra att ha en mindre summa kontanter hemma om krisen kommer.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Niklas Wykman:

 

 Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta när det gäller konthanteringen i hela samhället framöver?

Svar på skriftlig fråga 2022/23:815 besvarad av Statsrådet Niklas Wykman (M)


Svar på fråga 2022/23:815 av Lars Mejern Larsson (S)
Kontanthanteringen om kriget kommer

Lars Mejern Larsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta när det gäller kontanthanteringen i hela samhället framöver.

Sedan 2021 finns ett krav på de stora bankerna att tillhandahålla kontanttjänster i hela landet. Kravet har lett till att det på flera orter som tidigare inte haft tillgång till kontantuttag och insättning av dagskassor nu åter finns tillgång till dessa tjänster. Efterlevnaden av kraven följs upp och granskas årligen av Post- och telestyrelsen och resultatet av tillsynen rapporteras till regeringen. För att underlätta kontanthanteringskedjan ställs krav på Riksbanken att fr.o.m. i år ha minst tre depåer och fr.o.m. år 2026 ytterligare två depåer i olika delar av landet, varav minst två i Norrland.

Regeringens mål är att alla i samhället ska ha tillgång till grundläggande betaltjänster till rimliga priser. Det är viktigt att konsumenter, företag och föreningar har tillgång till en effektiv och säker kontanthantering oavsett var i landet de bor eller är verksamma. I betänkandet Staten och betalningarna (SOU 2023:16) lämnas flera förslag med syfte att underlätta användningen av kontanter. Betänkandet har remitterats till myndigheter och intresseorganisationer och remisstiden går ut senast den 31 oktober 2023.

Kontantanvändningen har dock minskat i Sverige under lång tid. Allt fler betalar med debet- eller kreditkort eller digitala betalningslösningar. Samtidigt har fler och fler näringsidkare upphört att acceptera kontanta betalningar. Detta gäller särskilt inom hotell- och restaurangbranschen. Inom detaljhandeln accepterar nästan 9 av 10 handlare kontanter, enligt statistik från Svensk Handel, men andelen kontantköp i butik fortsätter att sjunka. Enligt Riksbankens enkätundersökning uppgav de svarande att enbart 8 procent hade betalat med kontanter vid sitt senaste köp i butik (Riksbankens betalningsrapport 2022). Den minskande kontanthanteringen har emellertid lett till en minskad rånrisk och försvårar penningtvätt och finansiering av kriminell verksamhet.

Med tanke på förändringarna som sker på betalningsmarknaden är det viktigt att följa utvecklingen noga och jag ser med intresse fram mot remissinstansernas synpunkter på Betalningsutredningens betänkande.

Stockholm den 5 juli 2023

Niklas Wykman

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.