Kontrollen på Sis-hem
Skriftlig fråga 2021/22:111 av Ellen Juntti (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-10-11
- Överlämnad
- 2021-10-11
- Anmäld
- 2021-10-12
- Svarsdatum
- 2021-10-20
- Sista svarsdatum
- 2021-10-20
- Besvarad
- 2021-10-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Nyligen rapporterade Expressen att de statliga ungdomshemmen tappat kontrollen över grova våldsverkare. Detta uppges bland annat av en anställd på Sundbo ungdomshem. Dagligen utsätts personalen på ungdomshemmen för sparkar, slag, knivhot mot strupen med mera. Bland de intagna finns mördare, andra grova våldsverkare med flera, som dömts för grova brott.
Många är myndiga trots att det är ungdomshem. 70 procent av intagna pojkar har gängkopplingar.
År 2020 anmäldes 2 967 incidenter, det innebär åtta per dag i genomsnitt. Enligt personalen köper och säljer de intagna narkotika, de planerar upplopp, hotar vittnen, hotar personal och annat. Med andra ord fortsätter de med sin brottslighet under tiden de avtjänar straffet för grova brott. Detta är ett totalt misslyckande och skärpningar måste göras omgående.
Min fråga till socialminister Lena Hallengren är:
Avser ministern att, när det gäller myndiga personer som är dömda för grova brott och som finns på Sis-hem, vidta skärpta åtgärder som har effekt på kort sikt och i så fall vilka?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:111 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
Svar på fråga 2021/22:111 av Ellen Juntti (M)
Kontrollen på Sis-hem
Ellen Juntti har frågat mig om jag avser att, när det gäller myndiga personer som är dömda för grova brott och som finns på SiS-hem, vidta skärpta åtgärder som har effekt på kort sikt och i så fall vilka.
Majoriteten av ungdomarna som blir placerade på något av Statens institutionsstyrelses (SiS) särskilda ungdomshem är omhändertagna enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). En liten andel har ansökt om frivillig vård enligt socialtjänstlagen (2001:453). Även ungdomar som blivit dömda till sluten ungdomsvård avtjänar straffet på SiS, enligt lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård (LSU). Brister i säkerhet har en stor påverkan på tryggheten och vårdmiljön för barn och ungdomar samt på arbetsmiljön för medarbetarna. SiS måste kunna hantera ungdomar och klienter med de högsta riskerna avseende avvikningar, hot och våld. Därför gav regeringen i oktober 2020 SiS i uppdrag att förstärka myndighetens säkerhetsarbete så att myndigheten skulle kunna inrätta differentierade säkerhetsklasser inom de särskilda ungdomshemmen samt vidta säkerhetshöjande åtgärder vid de avdelningar inom den slutna ungdomsvården som har behov av stärkt säkerhet. Som en konsekvens av regeringsuppdraget så har de särskilda ungdomshemmen nu blivit klassificerade enligt tre säkerhetsnivåer. Nivå ett har högst säkerhet och nivå tre lägst. Sex särskilda ungdomshem har fått renodlade avdelningar för ungdomar som dömts till sluten ungdomsvård.
Utöver de ökade anslag och tillskott som myndigheten erhållit från regeringen de senaste åren, avser regeringen att i nära framtid se över lagstiftningen rörande användandet av elektroniska kommunikationstjänster (mobiltelefoner), då dessa i stor utsträckning visat sig vara ett hjälpmedel vid fritagningar, rymningar och fortsatt kriminalitet under vårdtiden på SiS. Utredaren behöver se över hur begränsningar i rätten att kommunicera förhåller sig till grundläggande fri- och rättigheter och till barnkonventionen. Som tidigare aviserat kommer regeringen också inom kort att tillsätta en utredning som bl.a. ska göra en översyn av påföljden sluten ungdomsvård.
Stockholm den 20 oktober 2021
Lena Hallengren
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.