körkortslösa förare

Skriftlig fråga 2000/01:1507 av Carnerö, Åke (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-07-12
Besvarad
2001-07-19
Anmäld
2001-09-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 12 juli

Fråga 2000/01:1507

av Åke Carnerö (kd) till justitieminister Thomas Bodström om körkortslösa förare

Nästan dagligen kan man läsa i tidningarna om hur körkortslösa förare blivit stoppade av polisen och rapporterade för sin körning. Många gånger handlar det om bilar i dåligt skick som varken är besiktigade, skattade eller försäkrade. Utifrån bl.a. nollvisionsmålet inom trafiksäkerhetsområdet är det enligt min mening viktigt att rättsväsendet inte står maktlöst när det gäller att stoppa denna typ av olovlig körning.

Om en körkortslös förare kör en obesiktigad bil och stoppas för olovlig körning kan föraren, efter skriven polisrapport, lämna platsen @ körandes. Som påföljd för sitt trafikbrott får föraren oftast böter. Men i de fall då den körkortslöse föraren lever på existensminimum och redan är skuldsatt hos kronofogden, läggs böterna till den redan befintliga skulden.

Ett annat av polisens medel mot körkortslösa förare är att beslagta bilen. Därefter måste en åklagare hos domstol begära att bilen förverkas (staten tar över ägandet). Men då lagstiftningen används restriktivt förverkas bilar sällan.

Min fråga till justitieministern:

Vilka åtgärder ämnar statsrådet vidta för att göra det möjligt för polisen att effektivt stoppa körkortslösa förare?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:1507 besvarad av

den 19 juli

Svar på fråga 2000/01:1507 om körkortslösa förare

Justitieminister Thomas Bodström

Åke Carnerö har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att göra det möjligt för polisen att effektivt stoppa körkortslösa förare. Av frågan framgår att den är ställd mot bakgrund av bl.a. att bilar sällan tas i beslag och förverkas.

Enligt 3 § trafikbrottslagen döms den som kör ett körkortspliktigt fordon utan att vara berättigad till det för olovlig körning till böter. Om brottet har skett vanemässigt eller om det annars är att anse som grovt, kan påföljden i stället bestämmas till fängelse i högst sex månader.

Av 7 § samma lag framgår att ett fordon som använts vid brott enligt den lagen (t.ex. olovlig körning) får förklaras förverkat, om det behövs för att förebygga fortsatt sådan brottslighet och förverkande inte är oskäligt.

Lagen har setts över vid ett flertal tillfällen i syfte att göra den effektivare. Det har emellertid framkommit att det trots de gjorda ändringarna kan vara svårt att tillämpa lagen i den utsträckning som skulle vara önskvärt. Det är ofta, som Åke Carnerö mycket riktigt påpekar, fråga om bilar i dåligt skick som varken är besiktigade, skattade eller försäkrade.

Som jag nämnde i mitt svar i mars i år på en fråga från Maud Ekendahl (fråga 2000/01:781 om trafikbrottslagen) har en kartläggning och analys av frågorna därför påbörjats inom Justitiedepartementet. Det är viktigt att i detta sammanhang lyfta fram de brottsförebyggande aspekterna. Ambitionen är att en inledande analys ska vara klar under hösten 2001. Därefter kommer inriktningen på det fortsatta arbetet att bestämmas.

Det är ännu för tidigt att säga vad det påbörjade arbetet kan komma att resultera i, men jag är naturligtvis angelägen om att det ska finnas effektiva medel för att kunna stoppa körkortslösa förare.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.