Kosovo
Skriftlig fråga 1998/99:497 av Hoffmann, Ulla (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-03-25
- Besvarad
- 1999-04-12
- Anmäld
- 1999-04-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 25 mars
Vi kan varje dag på TV:s nyhetssändningar se skakande bilder från brinnande byar och människor på flykt i Kosovo. Men en kosovoalban eller serb som försöker fly till Sverige eller något annat EU-land hindras effektivt från detta - förutom av det pågående kriget - av det rådande visumtvånget. Visumtvånget håller människorna inspärrade i krigsområdet, ett litet fåtal kan ha turen att ändå lyckas ta sig ut med hjälp av människosmugglare.
Visumtvånget sätter artikel 14 i FN:s Allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna - rätten att i andra länder söka och åtnjuta fristad mot förföljelse - ur spel.
Visumpolitiken ingår numera i EU:s behörighetsområde. Det är mycket bråttom med ett EU-beslut om upphävande av kravet på visum för medborgare i Förbundsrepubliken Jugoslavien. Om det inte går att nå enighet om ett sådant beslut borde EU-länderna i vart fall göra ett gemensamt åtagande om att erbjuda sig att ta emot flyktingar som tagit sig över gränsen till Jugoslaviens grannländer.
Min fråga till statsrådet Schori blir därför:
Vilka initiativ är den svenska regeringen beredd att ta inom EU för att bidra till att flyktvägarna hålls öppna under de nu rådande förhållandena i Förbundsrepubliken Jugoslavien?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:497 besvarad av
- Statsrådet Pierre Schori
den 12 april
Ulla Hoffmann har frågat mig om vilka initiativ regeringen är beredd att ta inom EU för att bidra till att flyktvägar hålls öppna under de nu rådande förhållandena i Förbundsrepubliken Jugoslavien.
Europas länder och det internationella samfundet i övrigt måste göra allt som är möjligt för att ge de drabbade människorna i Förbundsrepubliken Jugoslavien skydd och stöd. Det innebär också att flyktvägar måste hållas öppna.
Det stora flertalet av dem som lämnat Kosovo sedan den 24 mars kan enligt UNHCR snarare betraktas som deporterade än som flyktingar. I den akuta situationen är det viktigt att det finns resurser i närområdet att ta emot de som deporteras och flyr samt ge dem stöd och hjälp. Jag är en av dem som tagit initiativ till överläggningar inom EU om ökade biståndsinsatser till länderna i närområdet. EU-kommissionen har presenterat biståndspaket omfattande upp till 250 miljoner euro för att hjälpa de särskilt utsatta regeringarna i närområdet. Sverige har hittills fattat beslut om drygt 27 miljoner kronor i humanitärt bistånd till Kosovo. Av anslaget för 1999 om 370 miljoner kronor till UNHCR har organisationen hittills använt 17 miljoner kronor för krisen i Kosovo. Ytterligare 8,5 miljoner kronor kommer att anslås som bidrag till ICRC.
Allas förhoppning måste vara att striderna snart skall upphöra och en lösning uppnås som medför fredliga förhållanden i Kosovo. En av de viktigaste uppgifterna blir då att hjälpa flyktingarna att så snart det är möjligt återvända hem. Detta underlättas om de vistas i närområdet.
Under den tid som gått sedan Ulla Hoffmann ställde sin fråga har flyktingsituationen i Kosovo förvärrats dramatiskt. Behovet av humanitära insatser har växt ytterligare. Flyktingmottagande länder inom och utanför EU behöver också vara beredda att solidariskt avlasta de mest utsatta länderna i närområdet genom att efter UNHCR:s bedömning ta emot flyktingar för tillfälligt skydd. Regeringen har i dag beslutat om att en svensk beredskap skall finnas att i samverkan med UNHCR ta emot upp till 5 000 från närområdet av de som fördrivits från Kosovo.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.