kosovoalbanska flyktingar och visumtvånget
Skriftlig fråga 1998/99:547 av Westerholm, Barbro (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-04-20
- Anmäld
- 1999-04-27
- Besvarad
- 1999-05-06
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 20 april
Bland de kosovoalbaner som är på flykt finns de som vill stanna kvar i närområdet och de som vill komma till sina släktingar i andra länder, t.ex. Sverige. Och i Sverige finns kosovoalbaner som inte vill något hellre än att ta emot sina flyende släktingar. I brev jag fått kännedom om räknar kosovoalbaner upp namn och personnummer på anhöriga på flykt, en del meddelar vilka som har ID-handlingar och inte. Många bifogar ett telefonnummer i Makedonien varifrån man kan nå dem. Någon har t.o.m. lämnat tältnumret från ett av lägren.
Det rimliga vore att flyktingar som vill komma till Sverige och som har släktingar här som är villiga att ta emot dem bereds denna möjlighet och inte tvingas skingras ytterligare. Det går emellertid inte för det är omöjligt att söka visum för besök på de platser där flyktingarna befinner sig.
Med hänvisning till ovanstående vill jag fråga vad regeringen avser göra för att underlätta återföreningen mellan kosovoalbaner i Sverige och deras släktingar som är på flykt i Makedonien och Albanien.
Svar på skriftlig fråga 1998/99:547 besvarad av
- Statsrådet Pierre Schori
den 6 maj
Barbro Westerholm har frågat vad regeringen avser göra för att underlätta återförening mellan kosovoalbaner i Sverige och släktingar som är på flykt i Makedonien och Albanien.
Huvudprincipen för Sverige och det internationella samfundet i övrigt är att de som fördrivits från Kosovoprovinsen skall stanna i dess närområde. Ett viktigt skäl till detta är att underlätta flyktingarnas återvändande. Den etniska rensningen får inte bli bestående. Ju längre från närområdet man hamnar ju mer kan komplikationer uppstå inför ett återvändande.
För att Makedonien och Albanien, som härbärgerar flertalet av dem som flytt sedan slutet av mars, skall kunna ta hand om alla flyktingarna på ett tillfredsställande sätt och ge nya skyddsbehövande fritt tillträde krävs att länderna får tillräckligt stöd utifrån och att detta stöd samordnas. Ett mycket omfattande stöd erhålls för närvarande i samordning av FN:s flyktingkommissarie (UNHCR). Sverige har ställt avsevärda resurser till förfogande för UNHCR och Internationella rödakorskommittén (ICRC) samt andra FN-organ och enskilda organisationer.
För att göra det möjligt för Makedonien att ha öppna gränser för de skyddsbehövande har UNHCR vädjat till länder utanför regionen om att möjliggöra överföring av 100 000 personer. Ett stort antal länder har gjort åtaganden som mer än väl svarar mot detta önskemål. Sverige har öppnat möjligheten att tillfälligt överföra upp till 5 000 personer från närområdet, vilket gör att överföring kan ske även från annat håll än Makedonien om så skulle behövas. Denna överföring sker i nära samråd med UNHCR. För närvarande överförs 450-500 personer per vecka till Sverige. Vi tar alltså vårt ansvar fullt ut. Jag vill i sammanhanget framhålla, att överföringsmöjligheten gäller personer från Kosovoprovinsen oavsett deras etniska tillhörighet.
Inom ramen för de kriterier regeringen ställt upp för Statens invandrarverk bör, när det är praktiskt möjligt, hänsyn tas till om en person har anknytning till Sverige. Enligt vad jag inhämtat hos Invandrarverket har inemot en tredjedel av de först överförda släktingar i Sverige.
För den som har en släkting med svenskt eller annat nordiskt medborgarskap eller permanent uppehållstillstånd i Sverige gäller vanliga regler för familjesammanföring. Om anknytningspersonen i Sverige kommit hit genom den nu pågående humanitära överföringen finns det möjlighet för kärnfamiljen att få återförenas här. Andra släktingar, dvs. utanför kärnfamiljen, kan bli aktuella i den fortsatta humanitära överföringen från Kosovos närområde.
Visering krävs för närvarande för medborgare i Förbundsrepubliken Jugoslavien. Detta sker i enlighet med beslut som i enighet fattats av EU:s ministerråd om vilka länder som skall omfattas av viseringskrav. Sverige varken kan eller vill avvika från detta gemensamma beslut. Praxis i enskilda viseringsärenden bestäms av Invandrarverkets styrelse. Möjligheterna till visering är under nuvarande förhållanden mycket begränsade. Anledningen är att visering bygger på förutsättningen att det rör sig om tillfälligt besök i Sverige och att man kan utgå från att besökaren kommer att lämna landet när viseringstiden går ut. Under nuvarande förhållanden kan man inte utgå från att så är fallet. Det krävs därför starka humanitära skäl, som inte beror på det nuvarande läget i Förbundsrepubliken Jugoslavien, för att visering skall beviljas. Det kan exempelvis gälla deltagande i en nära anhörigs begravning i Sverige. När det gäller skäl som sammanhänger med den nu rådande situationen i Kosovo har regeringen i viss utsträckning möjliggjort inresor genom den pågående överföringen från närområdet. Självfallet prövas också asylansökningar av personer som utan visering tagit sig till Sverige. Den förordning om tidsbegränsade uppehållstillstånd, som trädde i kraft den 29 april, gäller också i sådana fall.
Utöver den personal hos Statens invandrarverk, som för närvarande är engagerad i Makedonien för uttagningen och överföringen till Sverige, finns viss UD-personal i Skopje för att kunna hantera ansökningar om familjeåterförening i Sverige ingivna av personer i regionen. Även andra ambassader i regionen, Belgrad undantaget av uppenbara skäl, hanterar ansökningar vartefter de kommer in.
Avslutningsvis vill jag, som jag även gjort i andra sammanhang, framhålla nödvändigheten av ett mycket omfattande internationellt återuppbyggnadsprogram i Kosovo för att skapa förutsättningar för återvändande och sådana förhållanden att alla dess invånare kan leva tillsammans utan diskriminering på grund av sin etniska tillhörighet. Sverige är berett att ta sin del av ansvaret för att regionen inte efter de sönderslitande konflikterna och övergreppen mot mänskliga rättigheter skall bli en latent oroshärd för framtiden. Fram till den förvärrade situationen den 24 mars tog Sverige olika initiativ för att stärka det civila samhället i Kosovo, en inriktning som åter krävs när en uppgörelse nåtts.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.