Kostnader för Gotlands civilförsvar

Skriftlig fråga 2023/24:86 av Hanna Westerén (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-10-05
Överlämnad
2023-10-06
Anmäld
2023-10-17
Svarsdatum
2023-10-18
Sista svarsdatum
2023-10-18
Besvarad
2023-10-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Carl-Oskar Bohlin (M)

 

Sveriges civilförsvar behöver stärkas. Därom är vi överens. Det är en grannlaga uppgift att åstadkomma det, och beroende på geografisk placering ser uppgiften olika ut. Den valkrets jag representerar, Gotland, är utpekad som strategiskt viktig. En rejäl upprustning av Försvarsmakten pågår i detta nu och den ska givetvis åtföljas av en upprustning av det civila försvaret.

Försvarsmakten är kristallklar när det gäller regionernas ansvar för att säkra sjukvårdskapaciteten. För Sveriges enda öregion är det utmanande. Öläget medför enorma merkostnader varje år, merkostnader som nuvarande utjämningssystem inte tillnärmelsevis kompenserar för. Det medför att räddningstjänst och sjukvård men även andra delar av det civila försvaret ständigt löper risk att inte hålla måttet i händelse av kris eller krig. Beredskap är en investering, en investering som kostar. Det är en beredskap en öregion som Gotland i viss utsträckning alltid rustar för, men det är också en orimlig förväntansbild från staten att Region Gotland ensamt ska ansvara för det civila försvaret av Gotland och därmed Sverige. Den kontinuerliga underfinansieringen i de delar som rör regionuppdraget äventyrar kompetensförsörjning, patientsäkerhet och ambitionen om jämlik tillgång till välfärd i hela landet, men den äventyrar också högst påtagligt och specifikt det civila försvaret av Gotland. 

Jag vill därför fråga statsrådet Carl-Oskar Bohlin:


Hur avser statsrådet att agera för att skapa förutsättningar för att Gotland – givet det rådande säkerhetspolitiska läge – ska kunna leva upp till förväntan om att man ska bidra till ett avsevärt förstärkt civilförsvar samtidigt som man som Sveriges enda öregion dras med konstant underfinansiering?

Svar på skriftlig fråga 2023/24:86 besvarad av Statsrådet Carl-Oskar Bohlin (M)


Svar på fråga 2023/24:86 av Hanna Westerén (S)
Kostnader för Gotlands civilförsvar

Hanna Westerén har frågat mig om hur jag avser att agera för att skapa förutsättningar för att Gotland – givet det rådande säkerhetspolitiska läget – ska kunna leva upp till förväntan om att man ska bidra till ett avsevärt förstärkt civilförsvar samtidigt som man som Sveriges enda öregion dras med konstant underfinansiering?

Gotland är strategiskt mycket viktigt och en omistlig del av Sveriges territorium. Länsstyrelsen i Gotlands län och Försvarsmakten har därför haft ett flerårigt regeringsuppdrag som bidragit till att utveckla det civila försvaret på ön. Det övergripande syftet med uppdraget har varit att stärka förmågan inom totalförsvaret på Gotland och olika civila aktörer har varit engagerade i arbetet. Länsstyrelsen i Gotlands län arbetar nu vidare för att fortsatt stärka förmågan och bygga vidare på de resultat som uppnåtts efter att regeringsuppdraget slutredovisades förra våren.

Kommuner och regioner har ett omfattande samhällsansvar inför och under fredstida kriser och höjd beredskap. Regeringen har därför vidtagit flera åtgärder för att förstärka deras kapacitet. Bland annat tilldelades regionerna under 2023 400 miljoner kronor för hälso- och sjukvårdens arbete med civilt försvar (S2023/00374) samt 400 miljoner kronor för försörjningsberedskap för läkemedel (S2023/02112).

Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att utreda vilket grundläggande beredskapsansvar kommuner och regioner bör ha inför och under fredstida kriser och höjd beredskap (dir. 2023:51). Syftet med utredningen är att ge bättre möjligheter att förstärka och utveckla kommuners och regioners verksamheter inför och under fredstida kriser och höjd beredskap.

Det kraftigt försämrade säkerhetsläget och erfarenheter från Ukraina har tydliggjort att takten i förstärkningen av det civila försvaret måste öka. Därför föreslås ytterligare åtgärder under 2024, varav ett antal satsningar som kommer regionerna till del. Ett av förslagen är att bidragen till kommunernas och regionernas arbete med krisberedskap och civilt försvar ska öka med 100 miljoner kronor årligen från och med 2024 utöver den ökning med 50 miljoner kronor som följer av tidigare beslut. Ökningen kommer att fördelas så att bidragen till regionerna ökas med 20 miljoner kronor till totalt 105 miljoner kronor år 2024.

Utöver detta har region Gotland i likhet med övriga regioner möjlighet att under 2024 ansöka om bidrag i enlighet med förordning (2023:489) om statsbidrag till regioner för hälso- och sjukvårdens beredskap. Bidraget ges för att regionerna ska kunna genomföra åtgärder så att hälso- och sjukvårdsverksamhet kan upprätthållas under höjd beredskap. Ytterligare bidrag för åtgärder som syftar till att stärka förmågan att upprätthålla hälso- och sjukvårdsverksamhet under höjd beredskap och ytterst krig kan regionerna ansöka om i enlighet med förordningen (2023:30) om statsbidrag till regioner för åtgärder att höja driftsäkerheten på hälso- och sjukvårdens fastigheter.

Det bör också framhållas att de senaste ändringarna i kostnadsutjämningen inom det kommunalekonomiska utjämningssystemet trädde i kraft 2020 och innebar en stor ökning i utfallet för Gotland. Även om ingen särskild ö-faktor infördes så beaktas strukturella förhållanden som kan föranleda högre kostnader, till exempel avseende transporter, på ett förbättrat sätt genom ändringarna. Gotland får det allra högsta bidraget mätt i kronor per invånare i utjämningssystemet för regioner. Den pågående parlamentariska Utjämningskommittén (Fi 2022:03) har i uppdrag att göra en översyn av alla delar i det kommunalekonomiska utjämningssystemet. Kommittén ska lämna sina förslag senast 3 maj 2024.


Regeringen intensifierar nu arbetet med den största upprustningen av totalförsvaret sedan 1950-talet. I enlighet med vad som framgår av budgetpropositionen för 2024 anser regeringen att satsningarna på det civila försvaret måste fortsätta att utökas.

Stockholm den 18 oktober 2023

Carl-Oskar Bohlin

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.