Kostnader för trygghet och ordning
Skriftlig fråga 2017/18:257 av Johan Hultberg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-11-10
- Överlämnad
- 2017-11-13
- Anmäld
- 2017-11-14
- Svarsdatum
- 2017-11-22
- Sista svarsdatum
- 2017-11-22
- Besvarad
- 2017-11-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Polismyndigheten brottas i dag med allvarliga problem och klarar inte sitt uppdrag tillräckligt bra. Exemplen på detta är många. Utredningsresultaten är till exempel de lägsta på 16 år, och otryggheten i många områden och för många grupper ökar. Ansvaret för detta vilar tungt på rikspolischefen men ytterst på regeringen. Den trygghetskris som Sverige upplever behöver mötas av kraftfulla åtgärder i form av bland annat många fler poliser, skärpta straff och bättre möjligheter för polisen att bedriva kameraövervakning.
Ett annat tecken på polisens otillräcklighet är kommunsektorns kraftigt ökade kostnader för bevakningstjänster. I fjol köpte våra kommuner och landsting in bevakningstjänster för hela 1,6 miljarder kronor. Kommunernas kostnader för dessa tjänster har ökat med nära 50 procent på tre år, och för landstingen och regionerna har kostnaderna ökat med 19 procent.
Denna kostnadsutveckling vittnar om att kommuner och landsting tvingas ta ett allt större ansvar för trygghet och ordning när poliserna är för få och när Polismyndigheten fungerar dåligt.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson följande:
Vilka slutsatser drar ministern av att kostnader för trygghet och ordning vältras över på Sveriges kommuner, landsting och regioner?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:257 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2017/18:257 av Johan Hultberg (M) Kostnader för trygghet och ordning
Johan Hultberg har frågat mig vilka slutsatser jag drar av att kostnader för trygghet och ordning tas av Sveriges kommuner, landsting och regioner.
Polismyndighetens omfattande uppdrag innebär ofta svåra avvägningar när det gäller resursfördelning mellan olika angelägna arbetsuppgifter och geografiska områden. Det är likväl viktigt att Polismyndigheten lever upp till sina åtaganden i hela landet.
Regeringen anser att det behövs väsentligt fler polisanställda, både poliser och civilanställda, för att polisverksamheten ska kunna stärkas och utvecklas. Regeringen har sedan tidigare gett Polismyndigheten förutsättningar att öka antalet platser på nuvarande polisutbildning och planerar dessutom för polisutbildning vid ytterligare två lärosäten. Det börjar ge resultat. I år har det antagits nästan dubbelt så många studenter till polisutbildningen jämfört med genomsnittet för de sex senaste åren.
Regeringen genomför en historisk satsning som kommer att medföra kraftfulla resursförstärkningar till Polismyndigheten, inte minst i utsatta områden. Sammantaget handlar det om tillskott till Polismyndigheten på drygt 9,8 miljarder kronor under perioden 2017–2020. Regeringen har även gett myndigheten ett särskilt uppdrag att redovisa hur den avser att använda resurstillskotten för att på bästa sätt utveckla och förstärka verksamheten.
Att det polisiära arbetet stärks och att fler poliser kan bekämpa brottsligheten och öka tryggheten i hela landet är en prioriterad fråga för regeringen. En av polisens viktigaste uppgifter är att arbeta brottsförebyggande och skapa trygghet, men det är också en uppgift för fler aktörer i samhället. Problemen behöver lösas genom åtgärder som minskar sociala klyftor, ökar tryggheten och som bidrar till att återupprätta förtroendet för det civila samhället bland den överväldigande majoritet av laglydiga personer som bor i utsatta områden.
Regeringen presenterade i mars 2017 ett nationellt brottsförebyggande program. Programmet syftar till att skapa förutsättningar för ett strukturerat och långsiktigt brottsförebyggande arbete i hela landet. Kommunerna är särskilt viktiga i detta avseende och regeringen ser positivt på en ökad samverkan mellan kommunerna och Polismyndigheten. Det bedrivs redan i dag ett antal projekt runt om i landet i syftet att öka samarbetet mellan ordningsvakter och polis. Regeringen ser positivt på att aktörerna utvecklar samarbetet inom ramen för gällande lagstiftning och utifrån lokala behov. Ordningsvakter utgör idag ett komplement, men kan inte ersätta poliser.
Stockholm den 22 november 2017
Morgan Johansson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.