Kostnadsavdrag vid arbete i hemmet

Skriftlig fråga 2021/22:962 av Mattias Karlsson i Luleå (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2022-01-31
Överlämnad
2022-01-31
Anmäld
2022-02-01
Svarsdatum
2022-02-09
Sista svarsdatum
2022-02-09
Besvarad
2022-02-09

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Finansminister Mikael Damberg (S)

 

Våren 2020 slog coronapandemin till mot Sverige och världen med full kraft. Miljontals människor över hela världen gick på några dagar från att arbeta på kontor till att arbeta helt eller delvis hemifrån i stället. Coronavirusets framfart har påverkat alla arbetsplatser i en eller annan utsträckning, och många medarbetare har blivit hänvisade till att arbeta hemifrån. Det finns ingen tydlig statistik över hur många människor som arbetat hemifrån i Sverige, men Folkhälsomyndigheten har rekommenderat dem som har möjlighet att göra det. En rekommendation som upprepades av myndigheten senast den 23 december 2021.

För ett stort antal personer ställde det här nya krav på hemmiljön, då ett välutrustat kontor helt plötsligt blev en nödvändighet. Vad som är avdragsgillt och skattefritt när hemmakontoret blivit den nya arbetsplatsen har dock inte förändrats. Som anställd är utrymmet för kostnadsavdrag vid arbete i hemmet mycket begränsat. Avdrag medges för kostnader som är nödvändiga för arbetets utförande, och kostnader som är nödvändiga för arbetets utförande ska arbetsgivaren ansvara för. Logiken bakom detta regelverk är uppbyggda på ett moment 22-resonemang. Om arbetsgivaren inte vill ta den kostnaden, ja då bedöms det inte nödvändig. Med andra ord är kostnaderna som den anställde har för att få ett fungerande hemmakontor, inklusive kaffe och frukt, inte något den anställde kan förvänta sig avdrag för vid deklarerandet då kostnaderna kommer att ses som privata levnadskostnader. Antingen tvingas denne lägga en ganska stor summa på att ordna arbetsplatsen i hemmet eller så blir det en miljö som är dåligt anpassad för arbete, med de hälsorisker som det medför.

Följden blir därmed en stor obalans i fråga om vem som får bära kostnaden för att minska smittspridningen i samhället. Den anställde tvingas ensam betala hela kostnaden för hemmakontoret, medan staten som rekommenderat att vi alla bör arbeta hemifrån inte betalar någonting.

Att kunna ha ett fungerande hemmakontor borde inte vara en ekonomisk fråga. Ett ordentligt och ergonomiskt anpassat kontor minskar inte bara smittspridningen utan även risken för sjukskrivningar. Det betyder i sin tur också lägre kostnader för statskassan.

Det ligger i allas intresse att rekommendationerna om hemarbete följs. För att kunna ske på ett säkert sätt och vara en möjlighet för alla på lika villkor behöver avdragsreglerna för hemmakontor förändras.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga finansminister Mikael Damberg:

 

Är ministern villig att ge uppdrag till Skatteverket att se över och lämna förslag på hur befintliga regler kring kostnadsavdrag för anställd vid arbete i hemmet kan mjukas upp?

Svar på skriftlig fråga 2021/22:962 besvarad av Finansminister Mikael Damberg (S)

Fi2022/ 00385 Finansdepartementet Finansministern Till riksdagen

Svar på fråga 2021/22:962 av Mattias Karlsson i Luleå (M)
Kostnadsavdrag vid arbete i hemmet

Mattias Karlsson har frågat mig om jag är villig att ge Skatteverket uppdrag att se över och lämna förslag på hur befintliga regler kring kostnadsavdrag för anställd vid arbete i hemmet kan mjukas upp.

Under pandemin har en viktig del i att minska smittspridningen varit att hålla avstånd och att ha få nära kontakter. Folkhälsomyndigheten har därför rekommenderat att så många som möjligt bl.a. ska arbeta hemifrån. Anpassningar av hemmiljön till ökat hemarbete kan medföra ökade arbetskostnader. Regeringen har därför tagit initiativ till att en tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster i syfte att kompensera privatpersoner för ökade arbetskostnader under 2021 och 2022 har införts.

Stockholm den 9 februari 2022

Mikael Damberg

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.