Kränkningar och straff på kommunal skola för elever med funktionsnedsättning
Skriftlig fråga 2023/24:457 av Mattias Eriksson Falk (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2023-12-30
- Överlämnad
- 2024-01-02
- Besvarad
- 2024-01-16
- Sista svarsdatum
- 2024-01-16
- Anmäld
- 2024-01-16
- Svarsdatum
- 2024-01-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Lotta Edholm (L)
Förfärande nyheter når oss från ett avslöjande som SVT Nyheter i Gävleborg har gjort. Vid en kommunal skola i Gävle kommun med anpassad skolgång för elever med funktionsnedsättning har det vid ett flertal tillfällen förekommit direkta kränkningar och straff från personalens sida riktade mot elever på skolan.
Bland annat förekommer bestraffning som skamvrå, att bli utestängd i kylan eller att inte få mat. Från SVT Nyheters avslöjande finns bland annat följande citat från en före detta anställd: Vi jobbar oetiskt, omoraliskt och kriminellt."
Utöver dessa mycket allvarliga, och kanske rent farliga, kränkningar mot barnen finns det även rapporter om personal som medvetet på någon form av arbetsplatsträff hånat föräldrar och barnen.
Enligt rapporter i medierna har utbildningsnämndens ordförande fått kännedom om de missförhållanden som förekommit för ett par veckor sedan. Dock har utbildningsnämnden, som har det politiska ansvaret för bland annat grundskolan i kommunen, inte informerats. Det är en i mina ögon mycket allvarlig brist. Ansvaret för verksamheten och personalen ligger ytterst på de förtroendevalda som valts av fullmäktige till dessa förtroendeuppdrag.
Kommunen har tillsatt en utredning, vilket är bra. Dock väcks frågan hos mig vad som kan göras för att förhindra att ytterligare fall av kränkningar förekommer inom svensk skola, till exempel olika former av lagändringar eller förtydliganden kopplade till huvudman, verksamhetsansvarig, politik med mera.
Jag vill därför ställa följande fråga till statsrådet Lotta Edholm:
Vilka åtgärder har statsrådet och regeringen vidtagit, eller kan vidta, för att liknande händelser motverkas i framtiden?
Svar på skriftlig fråga 2023/24:457 besvarad av Statsrådet Lotta Edholm (L)
Svar på fråga 2023/24:457 av Mattias Eriksson Falk (SD)
Kränkningar och straff på kommunal skola för elever med funktionsnedsättning
Mattias Eriksson Falk har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen har vidtagit, eller kan vidta, för att liknande händelser som det refereras till kan motverkas i framtiden.
Först vill jag understryka att alla former av kränkningar, hot och våld i skolan är helt oacceptabelt. Alla elever ska vara trygga i skolan. Skolan har en långtgående skyldighet att säkerställa att eleverna inte blir utsatta för våld eller andra kränkningar under skoldagen. Trygghet och studiero är en förutsättning för elevers lärande och utveckling. Varje skolhuvudman ansvarar i enlighet med skollagen (2010:800) för att ingen elev utsätts för kränkande behandling. Det råder också förbud för huvudmannen och skolpersonalen att utsätta elever för trakasserier och kränkande behandling. Av diskrimineringslagen (2008:567) följer att diskriminering som har samband med bl.a. funktionsnedsättning är förbjudet i skolan. Huvudmännen har även en skyldighet att arbeta förebyggande och främjande för att motverka kränkande behandling och diskriminering. Vidare ansvarar Statens skolinspektion för tillsyn av skolans arbete med bl.a. trygghet och studiero. Arbetsmiljölagen (1977:1160) ställer även krav på arbetsgivaren när det gäller att upprätthålla en god arbetsmiljö. Kränkningar och trakasserier kan också utgöra brottsliga handlingar.
Regeringen har genomfört och vidtar flera åtgärder med målsättningen att komma till rätta med allvarliga brister avseende tryggheten i skolan så att elever, lärare och annan personal får en bättre arbetsmiljö. Nyligen beslutade regeringen om kommittédirektiven Varaktigt förbättrad trygghet och studiero i skolan (dir. 2023:154). Syftet är att låta en särskild utredare föreslå åtgärder för ett stärkt ledarskap och ett effektivare arbete med trygghet och studiero i skolan. Utredaren ska bl.a. lämna förslag som innebär att rektorns ansvar för att upprätthålla trygghet och studiero skrivs in i skollagen. Utredaren ska också föreslå åtgärder som säkerställer att nolltolerans råder mot alla former av trakasserier och kränkande behandling, inklusive mobbning, i skolan bl.a. mot bakgrund av att barn och unga med funktionsnedsättningar utsätts för trakasserier. Uppdraget ska redovisas senast den 20 december 2024.
Regeringen har även beslutat kommittédirektiven Säkerheten i skolan ska förbättras (dir. 2022:86). Syftet med utredningen är att barn, elever, lärare, rektorer och annan personal ska ha en säker och trygg utbildnings- och arbetsmiljö. Vidare vill regeringen även tydliggöra skolornas roll i det brottsförebyggande arbetet och har därför utvidgat utredarens uppdrag (dir. 2023:22). Utredningen ska bl.a. lämna förslag om hur en skyldighet att polisanmäla brott som begås av en elev i eller i anslutning till skolan kan utformas. Uppdraget ska redovisas senast den 29 februari 2024.
Sammantaget ser regeringen att det finns behov av att åtgärda flera brister för att öka tryggheten och studieron. Skolan måste vara en trygg plats för barn, elever, lärare och övrig personal inom skolväsendet. Kränkningar, hot och våld i skolan får aldrig accepteras.
Stockholm den 16 januari 2024
Lotta Edholm
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.