Krigsförberedande åtgärder mot Sverige

Skriftlig fråga 2018/19:545 av Pål Jonson (M)

till Statsrådet Mikael Damberg (S)

I samband med den årliga presentationen av Säkerhetspolisens årsbok har myndigheten sedan 2014 vid ett flertal tillfällen kungjort att Ryssland bedriver krigsförberedande åtgärder mot Sverige.

Det har till exempel handlat om ökad underrättelseverksamhet, elektroniska angrepp mot svenska it-system, intensifierad signalspaning och systematiska kartläggningar av säkerhetskänslig verksamhet i Sverige.

Det bör noteras att även Försvarsberedningen har antagit Säkerhetspolisens analys i detta avseende. I Försvarsberedningens delrapport Motståndskraft framgår det på s. 62 att planering och förberedelser för ett anfall mot Sverige pågår redan i dag. Det innebär dock inte nödvändigtvis att någon stat i dag har för avsikt att genomföra ett anfall på Sverige.

I samband med Folk och Försvars rikskonferens i Sälen i januari 2019 kungjorde dock generaldirektören att Ryssland inte längre bedriver underrättelseverksamhet i syfte att kunna starta krig mot Sverige. 

Skälen för myndighetens förändrande värdering av det ryska agerandet framgick dock inte av generaldirektörens redovisning.

Traditionell hotbildsbedömning brukar göra en tydlig distinktion i värderandet av intentioner och förmåga. Att värdera intentioner är, på förekommen anledning, väsentligt svårare än att värdera förmåga eftersom det förstnämnda kan förändras över tid. 

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:

Har statsrådet och regeringen fått en redogörelse för de skäl som föreligger för att Säkerhetspolisen numera bedömer att Ryssland inte bedriver krigsförberedande åtgärder mot Sverige?