Krisen inom Kronofogdemyndigheten

Skriftlig fråga 2008/09:56 av Rådström, Britta (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2008-10-03
Anmäld
2008-10-07
Besvarad
2008-10-08
Svar anmält
2008-10-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 3 oktober

Fråga

2008/09:56 Krisen inom Kronofogdemyndigheten

av Britta Rådström (s)

till finansminister Anders Borg (m)

Prognoserna pekar på att Kronofogdemyndigheten kommer att överskrida sina 1,6 miljarder kronor i budget för i år med ca 60 miljoner kronor. Kronofogdemyndigheten har dessutom, under tiden som krisen förvärrats under året, belånat sig maximalt. Redan har den möjliga anslagskrediten på 48,3 miljoner kronor, högst 3 procent av nästa års budget, utnyttjats fullt ut. Stora investeringar väntar samtidigt, bland annat i datorsystem för att klara ökat ansvar i och med nya lagar som riksdagen beslutat om.

Rikskronofogden har talat om att 150 av de totalt 2 500 anställda måste varslas. Fördelningen på olika orter är oklar. Förutom möjliga uppsägningar har kronofogden nu infört nyanställningsstopp samt prövning av varje återrekrytering. Dessutom ses alla avtal och lokalkostnader över.

Orsaken till krisen, enligt rikskronofogden, är att myndigheten vid årsskiftet skildes åt från Skatteverket. Inför delningen underskattades kostnaderna för att driva en fristående myndighet radikalt och dessutom gav inte statsrådet nödvändiga anslag.

Från socialdemokratiskt håll har vi varnat för att delningen var ekonomiskt ovarsam, nu har vi facit.

På vilka omständigheter och fakta har statsrådet baserat sitt ställningstagande om att Kronofogdemyndigheten skulle genomföra en så snabb och slutgiltig administrativ separation från Skatteverket?

Svar på skriftlig fråga 2008/09:56 besvarad av Finansminister Anders Borg

den 8 oktober

Svar på frågorna

2008/09:56 Krisen inom Kronofogdemyndigheten

2008/09:57 Kronofogdemyndighet i problem

Finansminister Anders Borg

Britta Rådström har frågat mig på vilka omständigheter och fakta jag har baserat mitt ställningstagande om att Kronofogdemyndigheten skulle genomföra en så snabb och slutgiltig administrativ separation från Skatteverket.

Hans Olsson har frågat mig om jag fortfarande drar slutsatsen att den snabba separationen av Kronofogdemyndigheten från Skatteverket var sakligt motiverad.

Jag besvarar de båda frågorna gemensamt.

Syftet med separationen var att stärka förtroendet för Kronofogdemyndighetens förmåga att uppträda opartiskt i det verkställande arbetet och att ge Skatteverket möjlighet att utöva statens borgenärsfunktion med full kraft. Det skälet har lika stark giltighet i dag som tidigare och jag anser att åtgärden var sakligt motiverad.

Kronofogdemyndigheten beräknade att den löpande merkostnaden för att göra myndigheten helt fristående skulle uppgå till 17,5 miljoner kronor. Regeringen gjorde bedömningen att myndigheten fortvarigt skulle erhålla ett resurstillskott på 12,75 miljoner kronor. Kronofogdemyndigheten har nu uppgett att en orsak till att de hamnat i en kritisk ekonomisk situation är att kostnaden för verksamhetsstöd blivit betydligt högre än vad man räknat med. I förordningen (2007:781) med instruktion för Kronofogdemyndigheten föreskriver regeringen i 4 § att ”Kronofogdemyndigheten ska samverka med Skatteverket avseende gemensamt utnyttjande av funktionen verksamhetsstöd inom Skatteverket”. Det åligger Kronofogdemyndigheten och Skatteverket själva att hantera kostnaderna kring detta. Jag avser dock att noga följa frågan.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.