kristna konvertiter från islam

Skriftlig fråga 2001/02:939 av Ayoub, Magda (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-03-21
Anmäld
2002-04-02
Besvarad
2002-04-03

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 21 mars

Fråga 2001/02:939

av Magda Ayoub (kd) till statsrådet Jan O Karlsson om kristna konvertiter från islam

Enligt det islamiska rättssystemet sharia, som gäller i Iran, är konversion från islam till annan religion förbjuden. Brottet ger dödsstraff. Fram t.o.m. 1995 beviljades därför kristna konvertiter från Iran asyl i Sverige men i januari 1996 ändrades praxis. Konversion ses inte längre som asylgrundande skäl. De centrala argumenten för detta beslut är att om konversionen förblir en privat angelägenhet riskerar man inte att bli föremål för myndigheternas intresse och att även om shariarätten officiellt stadgar dödsstraff för konversion har endast en utdömts som sedan upphävts. Islam genomsyrar det iranska samhället vilket innebär att religionen präglar arbetslivet, det sociala livet och familjelivet. Var och en som inte deltar i bön noteras och löper risk att rapporteras till myndigheterna. Medborgarna kontrolleras av islamiska kontrollanter som har rätt att stoppa människor på gatan och förhöra dem. Vid ansökan till skolor, universitet, armén och vid anställningar i statliga verk måste man uppge sin religiösa tillhörighet. Att behålla sin kristna tro blir då en fråga om ständig rädsla för upptäckt. I den senaste rapporten från UNHCR har det noterats ett tjugotal "försvunna" konvertiter under ett år. Källorna för rapporten uppger att de sannolikt dödats. Ser man till den totala bilden där repression, förtryck och mord utövas mot oliktänkande på alla nivåer i samhället kan avsaknaden av offentliga avrättningar av konvertiter inte rimligen sägas bevisa en existerande rättstrygghet för den som konverterar.

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att säkerställa att iranska konvertiters fall mot denna bakgrund får asyl?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:939 besvarad av

den 3 april

Svar på fråga 2001/02:939 om kristna konvertiter från islam

Statsrådet Jan O Karlsson

Magda Ayoub har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att iranska konvertiter får asyl.

Som bakgrund till frågan uppger Magda Ayoub att kristna konvertiter från Iran beviljades asyl i Sverige t.o.m. 1995 men att praxis ändrades i januari 1996. Konversion ses inte längre som asylgrundande skäl. Magda Ayoub anför att om man ser till den totala bilden där repression, förtryck och mord utövas mot oliktänkande på alla nivåer i samhället kan avsaknaden av offentliga avrättningar av konvertiter inte rimligen sägas bevisa en existerande rättstrygghet för den som konverterar.

Som Magda Ayoub väl känner till är Migrationsverket och Utlänningsnämnden de rättstillämpande myndigheterna i asylärenden. Det är dessa myndigheter som fastställer och tillämpar praxis. Jag är som statsråd förhindrad att påverka och kommentera enskilda asylärenden och handläggningen av dessa hos utlänningsmyndigheterna.

Lagstiftning, fastlagd praxis och internationell rätt måste naturligtvis följas av myndigheterna med hänsyn till den aktuella och verkliga situationen i de asylsökandes hemländer när dessa myndigheter ska bedöma de uppgifter som lämnas av de asylsökande och deras ombud. Jag utgår från att så också sker. Myndigheternas uppgift är bl.a. att kritiskt granska faktaunderlaget i varje enskilt ärende. Det kan i ett enskilt fall framkomma omständigheter som gör att det finns anledning att frångå generella ställningstaganden i praxisavgöranden. När det gäller synen på t.ex. konvertiters situation i Iran har Utlänningsnämnden möjlighet att ändra gällande praxis om så visar sig vara nödvändigt. Utlänningsmyndigheterna har även möjlighet att i vissa fall överlämna ärenden till regeringen för vägledande beslut.

Enligt utlänningslagen är en person som bl.a. känner välgrundad fruktan för förföljelse t.ex. på grund av sin religiösa uppfattning att anse som flykting. Detta gäller oberoende av om förföljelsen utgår från hemlandets myndigheter eller om dessa myndigheter inte kan antas bereda trygghet mot förföljelse från enskilda.

Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna är gällande lag i Sverige sedan 1995. Utlänningslagen innehåller sedan 1997 två bestämmelser som står i direkt överensstämmelse med artikel 3 i nämnda konvention. Det gäller dels rätten till skydd för den som känner välgrundad fruktan för att straffas med döden eller med kroppsstraff eller att utsättas för tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, dels ett absolut hinder mot att verkställa en avvisning eller utvisning om det finns skälig anledning att tro att en utlänning skulle vara i fara att utsättas för detta.

Det finns således ett starkt skydd i svensk utlänningslagstiftning för asylsökande som känner en välgrundad fruktan för förföljelse, som riskerar dödsstraff eller som hotas av omänsklig eller förnedrande behandling på grund av sin religiösa tillhörighet. Med anledning av detta finner jag inte anledning att vidta ytterligare åtgärder.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.