Kristna som trakasseras på asylboenden
Skriftlig fråga 2015/16:788 av Mikael Cederbratt (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-02-11
- Överlämnad
- 2016-02-12
- Anmäld
- 2016-02-23
- Svarsdatum
- 2016-02-24
- Sista svarsdatum
- 2016-02-24
- Besvarad
- 2016-02-24
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Det blir dessvärre allt vanligare att vi genom medierna får larm om kristna som trakasseras för sin tros skull på asylboenden. Det finns också berättelser om personer som inte vågar berätta om sin tro på grund av rädsla för att utsättas för hot och trakasserier – en utveckling som är allt annat än trevlig för oss som land men framför allt inte för den som drabbas.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Avser ministern att vidta åtgärder för att komma till rätta med detta växande problem, och vilka är dessa åtgärder?
Svar på skriftlig fråga 2015/16:788 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Dnr Ju2016/01346/POL | ||
Justitiedepartementet |
Justitie- och migrationsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:788 av Mikael Cederbratt (M) Kristna som trakasseras på asylboenden
Mikael Cederbratt har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att komma till rätta med att asylsökande trakasseras på grund av sin tro, och vilka dessa åtgärder är.
Till följd av höstens historiskt höga inflöde av asylsökande till Sverige bor fler än någonsin tidigare i något av Migrationsverkets anläggningsboenden. Med många människor på liten yta och där många av de boende bär på mer eller mindre traumatiska upplevelser, skapas det spänningar som kan utvecklas till konflikter. Det är en förväntad utveckling, vi upplevde samma sak i början av 90-talet när många människor från forna Jugoslavien kom till Sverige på kort tid. Regeringen är väl medveten om situationen och har en nära dialog med ansvariga myndigheter om hur bl.a. trakasserier i asylboendena ska förebyggas och beivras. Migrationsverket vidtar nu också åtgärder för att minska spänningarna i boendena och förkorta handläggningstiderna, åtgärder som myndigheten anser är centrala för att minska oroligheterna vid asylboendena.
Det är inte desto mindre fullständigt oacceptabelt att människor som sökt asyl i Sverige utsätts för hot, trakasserier och våld på grund av etnicitet, religion eller sexuell läggning - eller av annat skäl. Det är självklart att alla asylsökande ska kunna känna sig trygga under sin vistelse i Migrationsverkets boenden. Ansvaret för säkerheten på boenden för asylsökande ligger på Migrationsverket som har ett nära samarbete med Polismyndigheten i dessa frågor.
Som en åtgärd för att öka kontrollen när det gäller både yttre påverkan och ordningsstörningar inne på boenden har Polismyndigheten utbildat ordningsvakter i snabbare takt för bl.a. Migrationsverkets räkning. Det totala antalet väktare och ordningsvakter har mer än fördubblats vid asylboendena. Polismyndigheten samverkar lokalt med dessa aktörer i frågor som rör säkerhetsåtgärder. Om det förekommer brottsliga handlingar på boenden för asylsökande ska det anmälas och utredas av polisen.
Migrationsverket gör ingen uppdelning i etnicitet eller religion på asylboendena. Samtliga asylsökande som erbjuds plats på asylboenden informeras om vilka boenderegler som gäller. Av informationen framgår att alla som bor i boendet ska kunna känna sig trygga i sin boendemiljö och att det därför är viktigt att alla i boendet respekterar varandra och visar varandra hänsyn, oavsett religion, kultur eller sexuell läggning. Det är en självklarhet att de som flyr för att få en fristad i vårt land också följer Sveriges lagar när de kommer hit.
Migrationsverket samarbetar med Polismyndigheten vid bedömningar av om personer behöver flyttas från ett asylboende för att undvika incidenter. En individuell bedömning görs i varje fall. I den bedömningen ligger fokus på den drabbade. Det läggs särskild vikt vid vad som är den bästa lösningen för den drabbade och för att han eller hon inte ska behöva flytta.
Rättsväsendet har också en viktig roll i arbetet mot hatbrott. Den rollen behöver stärkas ytterligare. Polismyndigheten redovisade under våren 2015, som svar på ett regeringsuppdrag, ett antal förslag för att utveckla arbetet med att bekämpa hatbrott. I regleringsbrevet för 2016 åläggs Polismyndigheten att redovisa vilka åtgärder som har vidtagits som ett resultat av uppdraget att utveckla arbetet för att bekämpa hatbrott.
Som tidigare aviserats kommer regeringen under våren att ta fram en nationell plan mot rasism och liknande form av fientlighet där åtgärder mot hatbrott kommer att ingå. Genom planen tas ett samlat grepp om dessa frågor, och grunden läggs för ett långsiktigt och resultatinriktat arbete.
Regeringen är väl medveten om situationen och följer utvecklingen noga genom en nära dialog med berörda myndigheter och kommuner.
Stockholm den 24 februari 2016
Morgan Johansson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.