Kritik från FN-kommitté mot straffrihet vid sexbrott
Skriftlig fråga 2021/22:359 av Adam Marttinen (SD)
Frågan är inlämnad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-11-10
- Överlämnad
- 2021-11-10
- Inte besvarad
- 2021-11-12
- Anmäld
- 2021-11-16
- Sista svarsdatum
- 2021-11-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
FN:s kvinnokommitté riktar stark kritik mot hur Sveriges socialdemokratiska regering efterlever kvinnokonventionen. Enligt kommittén måste regeringen göra mer när det kommer till mäns våld mot kvinnor och mot straffriheten vid sexualbrott. Kritiken riktas också mot att allt fler flickor utsätts för sexuella trakasserier och övergrepp samt att alldeles för få anmäler brott i Sverige och att få anmälda brott leder till fällande domar.
Sverigedemokraterna har länge pekat på att straff vid brott mot person generellt inte står i proportion till brottens allvar. Detta gäller inte minst vid sexualbrott, som utgör en särskilt allvarlig integritetskränkning. Det förväntade straffets längd påverkar också viljan att anmäla och medverka i en rättsprocess. Om straffet väntas bli kort upplevs det alltför ofta från våldsutsatta kvinnor att det inte är värt en anmälan eller medverkan i en rättsprocess.
Regeringen har visat motstånd mot många av Sverigedemokraternas förslag till lagändringar och straffskärpningar. Att höja minimistraffet för grov kvinnofridskränkning till två års fängelse, höja minimistraffet för våldtäkt och olaga förföljelse är några exempel.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Avser ministern att ompröva regeringens motstånd mot straffskärpningar gällande brott som är vanligt förekommande inom ramen för mäns våld mot kvinnor?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:359 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Meddelande om ej svar på skriftlig fråga 2021/22:359 av Adam Marttinen (SD) Kritik från FN-kommitté mot straffrihet vid sexbrott
Som utgångspunkt besvarar en övergångsregering inte interpellationer eller skriftliga frågor. Vissa frågor, bl.a. frågor som rör EU-ärenden eller rena sakförhållanden, kan det dock bli aktuellt att besvara. Bedömningen är att denna skriftliga fråga inte är sådan att den bör besvaras av en övergångsregering. Frågan kommer därför inte att besvaras.
Stockholm den 12 november 2021
Jenny Kvarnholt
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.