Kronofogden och förebyggande av överskuldsättningen

Skriftlig fråga 2022/23:356 av Ida Ekeroth Clausson (S)

till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

Enligt en prognos från EU-kommissionen för 2023 hamnar Sverige längst ned på listan över ekonomisk tillväxt. Alltså går svensk ekonomi sämst i Europa. Ekonomin väntas krympa med 0,8 procent under 2023, och Sverige ser därmed ut att bli EU:s enda medlemsland med negativ tillväxt.

Vi vet sedan tidigare att svensk ekonomi står inför en lågkonjunktur där människor riskerar att bli arbetslösa, vilket även EU-kommissionen tar upp i sin rapport. En ökad inflation, höjda räntor och höga priser på el, drivmedel och livsmedel drabbar hushåll som redan har svårt att få sin ekonomi att gå ihop. Flera skolor rapporterade redan före jul om att mer mat går åt, framför allt på måndagar och fredagar.

Samtidigt visar statistik från Kronofogden att privatpersoners skulder har ökat till en ny rekordnivå och fortsätter att växa snabbt. Vidare visar statistiken att antalet personer med skulder hos Kronofogden har ökat i drygt hälften av landets kommuner.

Socialdemokraterna har presenterat flera förslag som skulle innebära en avlastning för många i en svår ekonomisk situation, som till exempel en elräkningsakut och en tillfällig förstärkning av barnbidraget. Vi vet att personer med låg inkomst utgör en hög andel av dem som har betalningsproblem. Den som redan har det tufft ekonomiskt och har små marginaler blir lättare skuldsatt. Till det kan läggas att de som är skuldsatta i regel först betalar räntor och avgifter. Det är bara om pengarna räcker som själva skulden betalas av. Nu ser vi högre räntor, och individer riskerar att låsas fast i ett långvarigt skuldberoende som kommer att bli svårt att ta sig ur.

Med anledning av det ovanstående vill jag ställa följande fråga till finansminister Elisabeth Svantesson:

På vilket sätt avser ministern och regeringen att arbeta för att Kronofogden bättre ska kunna förebygga den höga överskuldsättningen i Sverige?