Till innehåll på sidan

Kryphål i lagstiftningen som gynnar inkassobolag

Skriftlig fråga 2015/16:407 av Daniel Sestrajcic (V)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2015-12-02
Överlämnad
2015-12-03
Anmäld
2015-12-04
Svarsdatum
2015-12-09
Sista svarsdatum
2015-12-09
Besvarad
2015-12-09

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

 

Svenska Dagbladet publicerade i går en granskning av inkassobolagens verksamhet. Den visar att stora belopp momspengar aldrig betalas in till staten och att de därmed undanhålls svenska skattebetalare. Inkassobolagen verkar inte bryta mot några lagar – även om agerandet kan anses vara omoraliskt och kan anses bryta mot tankarna bakom lagstiftningen – utan använder sig av kryphål som inte täppts till.

När ett inkassobolag tar över en faktura som ska drivas in betalas inga momspengar över huvud taget in till staten. Inkassobolaget behåller momsbeloppet och använder dessutom momsbeloppet som underlag för dröjsmålsränta. Det hela blir en ren vinst och en mycket bra affär för inkassobolaget.

Ytterligare en del av skattelagstiftningen som utnyttjas av inkassobolagen är möjligheten till underskottsavdrag. Det handlar helt enkelt om att i samband med att företag säljer vidare fordringar som kunder inte har betalat så gör bolaget en förlust och kan därmed göra ett underskottsavdrag. Om skuldstocken säljs vidare kan nya underskottsavdrag göras. I Norge, där samma problematik med underskottsavdrag funnits, har möjligheten förbjudits.

Ingen verkar i dag veta hur stora belopp staten går miste om med anledning av inkassobolagens agerande och användande av kryphål i lagstiftningen, men det handlar sannolikt om många hundra miljoner.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:

 

Vilka åtgärder avser ministern att vidta, och när avser ministern att vidta dessa åtgärder, för att förändra lagstiftningen så att inkassobolagen inte längre kan använda sig av ovannämnda kryphål för att undandra pengar från staten?

Svar på skriftlig fråga 2015/16:407 besvarad av Finansminister Magdalena Andersson (S)

Dnr Fi2015/05473/S2

Finansdepartementet

Finansministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:407 av Daniel Sestrajcic (V) Kryphål i lagstiftningen som gynnar inkassobolag

Daniel Sestrajcic har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förändra skattelagstiftningen så att inkassobolagen inte längre kan använda sig av kryphål i lagstiftningen för att undandra pengar från staten. Daniel Sestrajcics fråga ställs mot bakgrund av en artikel i Svenska Dagbladet den 1 december 2015.

När det gäller mervärdesskattefrågan vill jag klargöra att så länge en fordran som förvärvas av ett inkassobolag inte utgör en konstaterad kundförlust i mervärdesskattehänseende, har säljaren redovisat mervärdesskatt till Skatteverket avseende den försäljning som fordran grundas på. Någon mervärdesskatt tillfaller därmed inte inkassobolaget och staten förlorar inte några mervärdesskatteintäkter.

Om en säljare har uppfyllt långtgående krav på försök till indrivning av en fordran utan resultat, anses fordran utgöra en konstaterad kundförlust i mervärdesskattehänseende. Säljaren får då tillbaka redovisad mervärdesskatt från Skatteverket. Om ett inkassobolag förvärvar en sådan osäker fordran och lyckas driva in den, ska någon mervärdesskatt inte redovisas till Skatteverket eftersom fordran i sig inte är mervärdesskattepliktig. Att den underliggande försäljningen inte beskattas beror på att säljaren har fått mervärdesskatten återbetald. Om möjligheten till återbetalning av mervärdesskatt vid konstaterad kundförlust togs bort skulle företag som säljer varor och tjänster drabbas av ytterligare kostnader avseende kundförluster.

När det gäller frågan om underskottsavdrag krävs att det är fråga om en verklig förlust för att avdrag ska få göras.

Stockholm den 9 december 2015

Magdalena Andersson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.