Kunskap i svenska på förskolor

Skriftlig fråga 2020/21:650 av Markus Wiechel (SD)

till Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Hälften av alla sexåringar på grundskolorna i Rinkeby, Kista och Tensta i nordvästra Stockholm kan inte tala svenska tillräckligt bra och riskerar därför att inte klara av de uppsatta kunskapsmålen. På Askebyskolan i Rinkeby nådde 70 procent av sexåringarna inte upp till den nivå i svenska som de förväntades ha vid skolstart hösten 2019.

Det vore illa nog om detta enbart gällde nyanlända elever som av förklarliga skäl har en uppförsbacke, men så är naturligtvis inte fallet. Även barn födda i Sverige saknar tillräckliga kunskaper i svenska av den anledningen att de inte kommer i kontakt med svenska på ett naturligt sätt. Många barn som bor i invandrartäta områden går över huvud taget inte i förskolan.

Det är ingen hemlighet att ju tidigare man börjar lära sig språk, desto bättre. Särskilt för småbarn med ett annat modersmål än svenska är förskolan därför oerhört viktig, ibland helt avgörande, för att de över huvud taget ska få en god möjlighet att lära sig svenska.

Att barnen går i förskola är dessvärre inte en garanti för att de lär sig svenska i dag. Antalet barn med svenska som modersmål har minskat drastiskt i en rad förskolor, och sorgligt nog finns det dessutom ett antal förskolor där inte ens personalen talar svenska (en utveckling som forskare varnade för redan för två år sedan).

Ett skräckexempel på hur långt det kan gå när andra språk än svenska talas av personalen är en förskola i undertecknads tidigare hemstad Norrköping. På den berörda förskolan hade till och med barn med svenska som modersmål börjat prata arabiska.

Enligt läroplanen har alla barn rätt att utveckla sitt modersmål. Frågan är dock hur denna del av läroplanen kan vara så viktig att majoritetsspråket svenskan i flera fall får stå åt sidan eller rent av ignoreras. Det är naturligtvis positivt för barn att behärska flera språk, men svenskan borde av förklarliga skäl ha en mer utpräglad särställning i förskolan – det är nämligen det viktigaste språket vi har i Sverige och utan svenskan riskerar barnen ha oerhört svårt att lära sig andra ämnen i skolan. Att lärare i så kallade utsatta områden har goda kunskaper i svenska kanske är extra viktigt, om samhället någonsin ska lyckas övervinna den omfattande segregationen som bara ökat i takt med såväl Stefan Löfvens som alliansregeringens urspårade migrations- och integrationspolitik.

Mot bakgrund av ovanstående önskas utbildningsminister Anna Ekström svara på följande fråga:

Kan vi förvänta oss att ministern agerar för att tillförsäkra att förskolepersonal har tillräckligt goda kunskaper i svenska eller på annat sätt säkerställa att utbildning i svenska språket alltid går före eventuell modersmålsundervisning på förskolorna?