Till innehåll på sidan

Kunskaper om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i lärarutbildningen

Skriftlig fråga 2022/23:873 av Linus Sköld (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-07-23
Överlämnad
2023-07-24
Besvarad
2023-08-07
Sista svarsdatum
2023-08-07
Svarsdatum
2023-08-07
Anmäld
2023-08-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utbildningsminister Mats Persson (L)

 

15–20 procent av varje årskull klarar inte behörighetskraven till gymnasiet. Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) i allmänhet och autismspektrumtillstånd i synnerhet utgör med visshet en inte obetydlig andel av den gruppen. Varannan elev med autismdiagnos blir inte behörig till nationellt program på gymnasiet.

Bemötande avgör hur elever med svårigheter kan förhålla sig till sin omgivning och de krav som ställs på dem. Därför är skolpersonalens kunskap och stöd i att bemöta NPF-elever på ett ändamålsenligt sätt och utöva ett gott ledarskap i klassrummet helt avgörande.

För några år sedan införde den socialdemokratiskt ledda regeringen ett nytt examensmål på lärarutbildningen om kunskap om elever med NPF. Syftet var att framtidens lärare ska ha med sig de kunskaper de behöver för att möta den här målgruppen på ett sätt som tillgodoser dess behov.

Samtidigt satsade regeringen på fortbildningen Specialpedagogik för lärande som hade till syfte att kompetensutveckla redan yrkesverksamma lärare så att även de får bättre beredskap för att möta samma målgrupp.

Dessa reformer var viktiga förändringar i rätt riktning. Nu behöver arbetet följas upp så att det får avsedd effekt, och ytterligare steg behöver tas så att skolan fungerar för elever med NPF.

Med anledning av detta vill jag fråga utbildningsminister Mats Persson:

 

Hur avser ministern och regeringen att säkerställa att nyexaminerade lärare får med sig den kompetens de behöver för att adekvat möta elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i sin framtida lärargärning?

Svar på skriftlig fråga 2022/23:873 besvarad av Utbildningsminister Mats Persson (L)

U2023/02264 Utbildningsdepartementet Utbildningsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2022/23:873 av Linus Sköld (S)
Kunskaper om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i lärarutbildningen

Linus Sköld har frågat mig hur regeringen avser att säkerställa att nyexaminerade lärare får med sig den kompetens de behöver för att adekvat möta elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i sin framtida lärargärning.

Läraren är den enskilt viktigaste faktorn för elevernas framgång i skolan och de behöver ges bästa möjliga förutsättningar för sitt arbete. Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att föreslå åtgärder för att utveckla lärar- och förskollärarutbildningarna i syfte att höja utbildningarnas kvalitet och yrkenas status och attraktivitet (dir. 2023:111). Utredaren ska bl.a. föreslå hur utbildningsinnehållet i lärarutbildningen kan reformeras för ett ökat fokus på ämneskunskap, kognitionsvetenskap och praktisk metodik.

Sedan 2021 ingår kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i alla lärar- och förskollärarutbildningar. Också fortsättningsvis kommer utbildningarna att behöva förbereda studenterna för att möta barn och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och säkerställa kunskapen om de pedagogiska verktyg som kan användas för att ge barn och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar det stöd som de behöver. Det ingår därför i den särskilda utredarens uppdrag att överväga hur kunskaper om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan stärkas genom att ta ett tydligare avstamp i kognitionsvetenskapen i syfte att ge blivande lärare praktiskt användbar kunskap om denna elevgrupp.

Slutligen vill jag understryka att alla barn och elever ska få förutsättningar att lyckas med sin utbildning och rustas med kunskap, bildning och färdigheter.

Stockholm den 7 augusti 2023

Mats Persson

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.