Kunskapsbristen om Gammalsvenskby
Skriftlig fråga 2021/22:897 av Anders Österberg (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-01-25
- Överlämnad
- 2022-01-25
- Anmäld
- 2022-01-26
- Svarsdatum
- 2022-02-02
- Sista svarsdatum
- 2022-02-02
- Besvarad
- 2022-02-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Gammalsvenskbyborna var bönder från Dagö (nuvarande Estland). År 1781 tvingades 1 000 av dem att flytta till södra Ryssland, nära Svarta havet, efter kejsarinnan Katarina II:s erövring av Krim. De fick löften om färdigbyggda gårdar med mark som skulle finnas vid floden Dnepr när de kom fram. Det kan ha känts som en trygghet då många av dem var fiskare på Dagö. De första åren präglades av missväxt, och dessutom var de ovana jordbrukare. Två år senare, i 1783 års kyrkböcker, står det att bara 135 personer fortfarande var vid liv. De byggde upp en svensk by, behöll sitt språk och levde där i nästan 150 år. Efter svåra tider med världskrig, revolution och hungersnöd fick svenskbyborna tillstånd att resa hem till Sverige.
Den 1 augusti 1929 kom cirka 1 000 personer till Trelleborg från Gammalsvenskby i Ukraina. I dag lever en del av deras ättlingar i Svenskbyn, Roma på Gotland. Sedan 2016 finns där också en permanent utställning i Svenskbygården. I dag vet få att de ens har existerat. Ett undantag i historieskrivningen och minneskulturen är just Gotland, där många gammalsvenskbybor slog sig ned, men i övriga Sverige är historien i allt väsentligt okänd.
När det gäller Gammalsvenskby är detta ett sorgligt kapitel i svensk nutidshistoria. Först gjorde man stor affär av att landsmännen återvände, sedan ignorerades de. Många lockades därför att flytta tillbaka till Ukraina, där de gick ett fruktansvärt öde till mötes under Stalin och under andra världskriget.
Fortfarande finns Gammalsvenskby kvar i Ukraina med några hundratal svenskättlingar, dock finns det bara ett fåtal som fortfarande pratar östsvenska. Inte minst det ryska hotet mot Ukraina får mig att tänka på dessa kvarvarande svenskättlingar som finns i Ukraina. Det finns ett vänortsavtal mellan Gammalsvenskby och Gotland, kungaparet var på besök år 2008 och Svenska kyrkan har under årens lopp gjort en del insatser.
Med anledning av detta vill jag fråga utbildningsminister Anna Ekström:
Hur avser ministern att inom sitt område uppmärksamma den återigen aktuella situationen med Gammalsvenskby och även åtgärda den kunskapsbrist som finns om denna grupp i svensk nutidshistoria?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:897 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Svar på fråga 2021/22:897 av Anders Österberg (S)
Kunskapsbristen om Gammalsvenskby
Anders Österberg har frågat mig hur jag inom mitt område avser uppmärksamma den återigen aktuella situationen med Gammalsvenskby och även åtgärda den kunskapsbrist som finns om denna grupp i svensk nutidshistoria.
Först och främst vill jag tacka Anders Österberg för engagemanget för de mänskliga rättigheterna och för kunskapsspridning. Regeringen ser mycket allvarligt på situationen i och kring Ukraina. Rapporter om ökad rysk militär mobilisering, i kombination med tilltagande konfrontativ retorik mot Ukraina och Väst, har ökat spänningarna i vårt närområde.
Sverige och Ukraina har ett nära samarbete, inte minst avseende Ukrainas långsiktiga reformagenda. Sveriges stöd till Ukraina fokuserar på stärkt respekt för mänskliga rättigheter, minskad miljöpåverkan samt främjande av demokrati och hållbar ekonomisk utveckling. Regeringen har nyligen antagit en ny strategi för reformsamarbete med Östeuropa. Strategin omfattar cirka 6 600 000 000 kronor över sju år och Ukraina är största mottagare. Mot bakgrund av Rysslands aggression ges konfliktfrågor ett ökat fokus i den nya strategin. Sverige verkar även inom EU för ökat stöd till Ukraina i syfte att stärka landets motståndskraft på kort och lång sikt.
Universitet och högskolor har ett viktigt samhällsuppdrag att bedriva utbildning och forskning. I lärosätenas uppgift ingår även ett ansvar att samverka med det omgivande samhället för ömsesidigt utbyte och verka för att den kunskap och kompetens som finns vid lärosäten kommer samhället till nytta.
Ett utmärkande drag för verksamheten som bedrivs vid universitet och högskolor är att kunskapssökande och kunskapsspridning ska kunna ske fritt. Den akademiska friheten är en förutsättning för att lärosätena ska kunna utföra sitt uppdrag med kvalitet och trovärdighet, och därmed leva upp till de höga krav som samhället ställer. Forskningens frihet skyddas i grundlagen (2 kap. 18 § RF). Sedan 2021 finns även en principbestämmelse om akademisk frihet som gäller generellt för universitets och högskolors verksamhet och som genom riksdagsbeslut fastlagts i högskolelagen (1992:1434). Det är en viktig del i det demokratiska samhället som vi ska värna om.
När det gäller utbildningarnas innehåll vill jag understryka att regeringen tillför anslag för utbildning och forskning och beslutar om de kunskapskrav och förmågor för respektive examen som anges i examensbeskrivningarna i bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100). Lärosätena bestämmer själva utifrån dessa ramar om det närmre innehållet för respektive examen och genomförandet av utbildningarna. Ämnet historia kan därför ingå i såväl generella examina, till exempel kandidatexamen, som i yrkesexamina som till exempel ämneslärarexamen.
När det gäller utbildningen inom komvux så är den kursutformad, vilket bland annat innebär att elever själva väljer vilka kurser de läser. Historia, där undervisning om Gammalsvenskby kan ingå är ett relativt ovanligt ämne i komvux på såväl grundläggande som gymnasial nivå. I grund- och gymnasieskolan är historia däremot obligatoriskt. Det bör dock påpekas att kurs- och ämnesplanerna generellt inte är skrivna på detaljnivå. Grundskolans kursplan för historia reviderades nyligen av Skolverket. I den anges bland annat i det centrala innehållet, där Gammalsvenskby kan ingå, rubrikerna Maktförhållanden och levnadsvillkor i Norden, cirka 1500–1800 och Folkökning, ändrade maktförhållanden och emigration, cirka 1800–1900.
Enligt ämnesplanen för historia på gymnasial nivå ska undervisningen bland annat ge eleverna möjlighet att utveckla förståelse av och värdera hur olika människor och grupper i tid och rum har använt historia, samt möjlighet att reflektera över kulturarvets betydelse för identitets- och verklighetsuppfattning. Nu pågår en översyn av ämnesplanerna för gymnasieskolan och komvux på gymnasial nivå som Skolverket ansvarar för.
Sverige har en folkbildningsverksamhet i hela landet, med studieförbund i varje kommun. Det angelägna ämne Anders Österberg lyfter kan också tas upp till exempel i studiecirklar.
Stockholm den 2 februari 2022
Anna Ekström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.