Kunskapsspridning om neuropsyiatriskt handikapp, adhd/damp
Skriftlig fråga 2005/06:1087 av Nordlander, Inger (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2006-02-23
- Inlämnad
- 2006-02-23
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2006-03-08
- Svar anmält
- 2006-03-08
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 23 februari
Fråga 2005/06:1087 av Inger Nordlander (s) till statsrådet Ylva Johansson (s)
Kunskapsspridning om neuropsyiatriskt handikapp, adhd/damp
Alla handikapp är på olika sätt svåra att ha, men att ha ett neuropsykiatriskt handikapp som adhd/damp är många gånger dubbelt så svårt. Man ser inte handikappet utanpå, vilket många gånger kan bidra till att personen blir alldeles felaktigt uppfattad.
Obehandlad damp och adhd har tyvärr en ganska dyster prognos. Många obehandlade och missförstådda pojkar med adhd växer upp och är närmast predestinerade till ett kriminellt och våldsamt liv. Missbruk är också mycket vanligt. Flickor med adhd visar ofta upp mer självdestruktiva handlingar.
Vi vet att antalet för tidigt födda barn ökar. När för tidigt födda numera räddas kan det längre fram påvisas brister som kan förhindras om rätt hjälp sätts in tidigt.
Ju tidigare insatser, desto bättre är chanserna till god utveckling för denna utsatta grupp barn.
Det är möjligt att identifiera barn med neuropsykiatriska och utvecklingsneurologiska tillstånd tidigt under deras skolgång med relativt enkla undersökningsinstrument. Sverige har en unik kompetens inom området.
Vad avser statsrådet att vidta för åtgärder för att påskynda kunskapsspridning om neuropsykiatriskt handikapp, adhd/damp?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:1087 besvarad av
Svar på fråga 2005/06:1087 om kunskapsspridning om neuropsykiatriskt handikapp, adhd/damp
Statsrådet Ylva Johansson
Inger Nordlander har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att påskynda kunskapsspridning om neuropsykiatriskt handikapp, adhd/damp.
Adhd och andra så kallade neuropsykiatriska funktionshinder kan innebära en svår belastning för många barn och deras familjer, liksom för vuxna människor, och måste tas på stort allvar. En viktig åtgärd för att förbättra situationen för dessa personer är att öka kunskaperna om neuropsykiatriska funktionshinder och att sprida kunskaperna inom hälso- och sjukvården.
Det är i första hand vårdgivarens ansvar att se till att det finns nödvändig kompetens och utrustning för att bedriva en god och säker vård, till exempel när det gäller tidiga insatser som bedömning, utredning och behandling av neuropsykiatriska funktionshinder. Regeringen stöder huvudmännen i detta arbete, dels genom ekonomiska satsningar på psykiatrin och på förbättrad tillgänglighet och förkortade väntetider till vården i sin helhet, dels genom att stödja forskning på området och genom att se till att nödvändig kunskap tas fram.
Personer med adhd har de senaste decennierna varit föremål för omfattande forskning och kunskapsutveckling. Socialstyrelsen gav år 2002 ut en kunskapsöversikt om adhd (ADHD hos barn och vuxna). Denna kunskapsöversikt har efterfrågats i hög utsträckning av hälso- och sjukvården. Förhoppningsvis har den bidragit och kommer också fortsättningsvis att bidra till en utvecklad kompetens inom hälso- och sjukvården.
I december 2003 gav regeringen i uppdrag åt Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) att i samråd med Socialstyrelsen analysera och kartlägga kunskaperna om flickor med vissa psykiska störningar, särskilt avseende adhd. SBU överlämnade i maj 2005 rapporten ADHD hos flickor @ En inventering av det vetenskapliga underlaget. I rapporten konstateras att adhd hos flickor har uppmärksammats mer inom forskningen de senaste åren. Fortfarande finns dock stora kunskapsbrister. I rapporten föreslås bland annat att kunskap om adhd hos flickor sprids inom både vården, skolan och allmänheten samt att lärare och övrig personal i skolan får utökad utbildning om diagnosen och dess konsekvenser för flickor. Rapporten har överlämnats till Utredningen om ungdomars livssituation utifrån stress och dess konsekvenser för den psykiska hälsan (dir. 2005:61, 2006:12). Utredaren ska redovisa sitt uppdrag senast den 15 augusti 2006.
Därutöver kan nämnas att regeringen de senaste åren, via Allmänna arvsfonden, har stöttat ett projekt för vuxna med neuropsykiatriska funktionshinder vid Göteborgs universitet, avdelningen för barn- och ungdomspsykiatri, i samarbete med berörda intresseföreningar. Projektet har syftat till att utforma en modell för upptäckt, utredning och habilitering av vuxna samt att stimulera uppbyggnaden av samarbete och vårdkedjor i Sverige kring personer med neuropsykiatriska funktionshinder. För närvarande pågår ett projekt med stöd från Allmänna arvsfonden för att sprida kunskap och ge fördjupad utbildning i dessa frågor till bland annat den psykiatriska vården.
Det är min förhoppning att ovannämnda resurstillskott och andra åtgärder kommer att öka kunskaperna om neuropsykiatriska funktionshinder ytterligare och innebära förbättrade möjligheter till diagnostisering och behandling.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.