Kvinnliga rattfyllerister
Skriftlig fråga 2008/09:232 av Ericson, Lars-Ivar (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-11-10
- Anmäld
- 2008-11-11
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar anmält
- 2008-11-26
- Besvarad
- 2008-11-26
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 10 november
Fråga
2008/09:232 Kvinnliga rattfyllerister
av Lars-Ivar Ericson (c)
till statsrådet Maria Larsson (kd)
Rattfylla är ett av de allra största trafiksäkerhetsproblemen. Aktuella siffror visar att antalet kvinnliga rattfyllerister har ökat. År 1975 var andelen kvinnor 4 procent och år 2007 11 procent. Det finns även tecken som tyder på att de kvinnor som onyktra sätter sig bakom ratten ofta har större alkoholproblem än männen och att återfallsrisken är större.
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till statsrådet:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att förhindra det ökande antalet kvinnliga rattfyllerister?
Svar på skriftlig fråga 2008/09:232 besvarad av Statsrådet Åsa Torstensson
Svar på fråga
2008/09:232 Kvinnliga rattfyllerister
Statsrådet Åsa Torstensson
Lars-Ivar Ericson har frågat statsrådet Maria Larsson vilka åtgärder hon avser att vidta för att förhindra det ökande antalet kvinnliga rattfyllerister. Bakgrunden till frågan är bland annat att andelen kvinnliga rattfyllerister har ökat från 4 procent 1975 till 11 procent 2007.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan. Rattfylleriet är som Lars-Ivar Ericson påtalar en av de största orsakerna till trafikolyckor och dödsfall i trafiken. Nio av tio rattfyllerister är män. Det krävs massiva och samordnade insatser från samhällets sida på individnivå för att komma åt problemet med felbeteenden och missbruk i trafiken. Jag anser att de insatser som görs bör riktas mot alla rattfyllerister.
Så många som en tredjedel av dem som åker fast för rattfylleri är återfallsrattfyllerister. För att förhindra att rattfylleridömda återfaller och kör onyktra krävs ett mer effektivt system där behandlingsinsatser, påföljder, körkortsåterkallelse, alkolåsprogram och nytt körkort med alkolåsvillkor samverkar. Alkolåsutredningen 2008 har i oktober 2008 lämnat sitt betänkande med förslag till ett system där de som döms för alkoholrattfylleri, och som i övrigt uppfyller körkortskraven, i princip endast ska kunna få tillbaka eller ta nytt körkort på villkor att de använder fordon med alkolås. Betänkandet är nu på remiss.
Även inom Justitiedepartementets område har åtgärder genomförts i syfte att minska antalet berusade förare i trafiken. Det gäller stärkta möjligheter till ingripande mot rattfylleri, bland annat genom utökade möjligheter till tagande av alkoholutandningsprov och blodprov samt användning av tvångsmedel. Det bör även nämnas att ett mer generellt arbete med att se över påföljdssystemet pågår.
När det gäller utbildning om riskerna med alkohol och andra droger i trafiken innehåller den introduktionsutbildning för handledare och elev, som infördes 2006, en kort information om riskbeteenden i trafiken. En utökad obligatorisk riskutbildning för att få körkortsbehörighet B – personbil och lätt lastbil – införs från och med 1 april 2009. Den tillkommande obligatoriska utbildningen ska handla om riskbeteenden i trafiken såsom körning under påverkan av alkohol eller andra droger och trötthet. En obligatorisk fordonsanpassad riskutbildning införs dessutom för mc från och med den 1 november 2009.
Sverige arbetar också för införandet av ett obligatoriskt krav på alkolås eller annan teknik som förhindrar påverkade förare i alla bussar och lastbilar i yrkesmässig trafik genom ändring av EU:s regler. Sverige har nyligen överlämnat ett brev till EU-kommissionen för att driva på frågan. Vidare arbetar Sverige för att ny teknik som upptäcker och varnar för om föraren är påverkad av en eller flera faktorer som alkohol, droger eller trötthet utvecklas och kan bli standard i alla nya fordon.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.