Kvinnligt företagande i Norrbotten
Skriftlig fråga 2005/06:1843 av Grönlund Krantz, Anna (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-06-16
- Anmäld
- 2006-06-16
- Besvarad
- 2006-06-26
- Besvarad
- 2006-06-30
- Svar anmält
- 2006-10-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 16 juni
Fråga 2005/06:1843 av Anna Grönlund Krantz (fp) till näringsminister Thomas Östros (s)
Kvinnligt företagande i Norrbotten
Som näringsministern väl torde känna till efter sitt besök i Norrbotten är Norrbotten ett av de län i landet med högst utanförskap och störst arbetslöshet. För att råda bot på detta är det angeläget att så många åtgärder som möjligt vidtas för att öka antalet jobb.
Ett område där tillväxten är alltför låg och jobben alltför få är de sektorer där mest kvinnor arbetar @ den offentliga sektorn. Det kvinnliga företagandet i landet, och i Norrbottens län, är en underskattad resurs. Det är för få svenskar som startar företag och dessvärre är det mycket färre kvinnor än män som startar företag.
Skulle norrbottniska kvinnor starta lika många företag som de norrbottniska männen skulle det ha funnits drygt 400 fler arbetstillfällen i Norrbotten. En liten siffra kan tyckas, men alla jobb som minskar utanförskapet och som gör att fler människor får ett riktigt jobb att gå till är angelägna i Norrbotten, och i landet.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga näringsministern vad han avser att göra för att fler kvinnor ska kunna starta företag inom de sektorer där många kvinnor är anställda @ nämligen inom den offentliga sektorn.
Svar på skriftlig fråga 2005/06:1843 besvarad av
den 21 juni
Svar på fråga 2005/06:1843 om kvinnligt företagande i Norrbotten
Näringsminister Thomas Östros
Anna Grönlund Krantz har frågat mig vad regeringen avser att göra för att fler kvinnor ska kunna starta företag inom offentlig sektor.
Kvinnor står för ungefär en tredjedel av nyföretagandet vilket gör det angeläget att öka företagandet bland kvinnor, oavsett bransch. Samtidigt kan konstateras att kvinnors andel av nyföretagandet fördubblades under 1990-talet och förra året ökade det kvinnliga nyföretagandet med 18 %, vilket är mer än den totala genomsnittliga ökningen på 14 %. Det går alltså åt rätt håll, och vi arbetar för att stärka denna trend ytterligare.
Som Anna Grönlund Krantz påpekar arbetar många kvinnor inom vård och annan offentlig verksamhet. Under 1990-talet har det skett en ökning av privat driven, men offentligt finansierad, hälso- och sjukvård, framför allt inom primärvården och äldreomsorgen. De privata aktörerna utgörs främst av traditionella aktiebolag. Men det finns också andra kategorier av organisationer som bedriver vård inom den offentliga hälso- och sjukvården, ideella organisationer, kooperativ, organisationer utan vinstsyfte med mera. Det har dock visat sig att vårdgivare utan vinstsyfte haft relativt svårt att starta och utveckla verksamhet inom hälso- och sjukvården, även om det finns flera exempel på aktörer som verkat under en lång tid.
Regeringen välkomnar en mångfald inom hälso- och sjukvården och anser därför att det finns starka skäl för att förbättra och utveckla möjligheterna för dessa vårdgivare att delta i den offentligt finansierade hälso- och sjukvården. Regeringen har därför tillsatt en särskild delegation som har till uppgift att se över villkoren för idéburna organisationer inom sjukvården och äldreomsorgen. Utredningen ska bland annat se över frågor som samverkansformer, etablering, finansiering samt lagen om offentlig upphandling och äldreomsorgen. Utredningen ska lämna sitt slutbetänkande senast den 1 mars 2008.
En fråga som har stor betydelse för kvinnors benägenhet att starta företag är utformningen av trygghetssystemen. Som ett led i strävan att skapa balans i försäkringsvillkoren mellan anställda och företagare har regeringen fattat beslut om en utredning om trygghetssystemen för företagare. Utredaren ska se över företagarnas villkor när det gäller arbetslöshetsförsäkringen, sjukförsäkringen, tillfällig föräldrapenning samt havandeskapspenning. För den som vill starta företag ska regelverket underlätta övergången från anställning till företagande.
Regeringen har också de senaste åren gjort särskilda satsningar för att främja kvinnors företagande. Under 2002@2004 avsattes totalt 42 miljoner kronor för att främja kvinnors och invandrares företagande och från år 2005 permanentades den satsningen med 19 miljoner kronor per år. Som exempel på insatser kan nämnas affärsrådgivning riktad till kvinnor och kompetensutveckling av företagsrådgivare.
När det gäller finansiering har de så kallade minilånen som Almi erbjuder visat sig mycket efterfrågade, inte minst bland kvinnor, som ofta väljer att starta verksamhet i mindre skala.
Utöver dessa riktade åtgärder genomför regeringen nu steg för steg ett program för fler och växande företag i hela landet, som gynnar både kvinnor och män i deras företagande. Åtgärderna inkluderar bland annat över 300 konkreta åtgärder för minskad administration för företagen, satsningar för att främja entreprenörskap bland unga, breda satsningar för att främja tillgången på tillväxtkapital, och en särskild satsning på 900 miljoner kronor för ökad FoU i småföretag. För Norrbottens del görs viktiga satsningar inom det regionala tillväxtprogrammet och inom strukturfondsprogram mål 1, norra Norrland.
Därtill har regeringen genomfört ett flertal strategiska skattesänkningar. Arvs- och gåvoskatten har slopats, fåmansbolagsbeskattningen sänks med 1 miljard kronor och arbetsgivaravgiften sänks temporärt för enmansföretagare som anställer en första medarbetare. Tyvärr har Folkpartiet motsatt sig den nedsatta arbetsgivaravgiften för enmansföretag. Därtill vill Folkpartiet ta bort den befintliga nedsättningen av arbetsgivaravgiften för småföretagen.
Sammanfattningsvis finns en stor potential för ökat företagande bland kvinnor. För att främja en sådan utveckling satsar regeringen både på generella insatser och på insatser riktade direkt till kvinnor.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.