Kvinnojoursverksamhet
Skriftlig fråga 2009/10:106 av Markström, Elisebeht (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2009-10-20
- Anmäld
- 2009-10-20
- Besvarad
- 2009-10-28
- Svar anmält
- 2009-11-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 20 oktober
Fråga
2009/10:106 Kvinnojoursverksamhet
av Elisebeht Markström (s)
till statsrådet Maria Larsson (kd)
Det förekommer att det i kommunala beslut motiveras att kvinnojoursverksamhet numera ska drivas i kommunal regi eller upphandlas med hänvisning till nya socialtjänstlagen 5 kap 11 §, det vill säga möjligheten för kommunerna att med föreningsbidrag låta en ideell kvinnojour utföra den hjälpande verksamheten har försvunnit. Motiveringen görs utifrån den aktuella kommunens tolkning av SOL 5 kap 11 § där det framgår att socialtjänsten särskilt ska beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld och andra övergrepp kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Själv finner jag inte att lagstiftningen eller förarbetena ger utrymme för denna snäva tolkning, vilken inte heller vore till gagn för kvinnojoursverksamheten.
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta med anledning av att det förekommer att kommunerna tolkar lagstiftningen i socialtjänstlagens 5 kap. 11 § på ett sådant sätt som redovisats ovan?
Svar på skriftlig fråga 2009/10:106 besvarad av Statsrådet Maria Larsson
Svar på fråga
2009/10:106 Kvinnojoursverksamhet
Statsrådet Maria Larsson
Elisebeht Markström har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta med anledning av att det förekommer att kommunerna tolkar lagstiftningen i socialtjänstlagens 5 kap. 11 § så som att kommunernas möjlighet att låta en ideell kvinnojour utföra den hjälpande verksamheten har försvunnit.
Den 1 juli 2007 skärptes socialtjänstlagens 5 kap. 11 § för att tydliggöra socialnämndens skyldighet att ge brottsoffer, och då framför allt kvinnor och barn som bevittnat våld, det stöd och den hjälp de behöver. Syftet var bland annat att synliggöra socialtjänstens ansvar för just våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnar våld. Socialnämnden ska till exempel alltid fatta ett biståndsbeslut enligt 4 kap. 1 eller 2 §§ socialtjänstlagen (SOL), inte minst för att den enskilde ska kunna överklaga ett nekat stöd. Kommunens ansvar omfattar också uppföljning av det enskilda ärendet och beslut om ytterligare insatser. Kommunen kan inte, som tidigare varit fallet, överlämna sitt ansvar till ideella frivilligorganisationer för att se till att våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnar våld får det stöd och den hjälp de behöver.
Socialnämnden har självklart möjlighet att bevilja bistånd till insatser som utförs av en frivilligorganisation. Men även om socialtjänsten bedömer att frivilligorganisationen i det enskilda fallet är mest lämpad att utföra insatsen är det viktigt att kommunen noga följer upp och utvärderar insatsen. För att kommunen ska kunna ge ett behovsanpassat stöd till alla är det också nödvändigt att arbeta långsiktigt och med kvalitetsutveckling. Det kan till exempel handla om att säkra tillgång till skyddat boende för missbrukande eller funktionshindrade kvinnor.
För att stödja den ambitionshöljning som regeringen vidtagit på detta område tillförs kommunerna även särskilda utvecklingsmedel årligen för att på olika sätt förstärka och kvalitetsutveckla sitt arbete, inte minst genom att ge stöd till ideella frivilligorganisationer. Detta gäller såväl brottsofferjourer som kvinnojourer. Av regeringens riktlinjer för fördelningen av dessa medel framgår att kommunerna inom ramen för satsningen förväntas dels stödja frivilligorganisationernas ordinarie verksamhet, dels verka för att den kan utvecklas samt stimulera nya frivilligorganisationer att starta verksamhet där sådan inte redan finns. Jag vill också nämna att ideella frivilligorganisationer kan ansöka om medel direkt från Socialstyrelsen som fördelar statsbidrag varje år till bland annat riksorganisationer som är verksamma inom det sociala området.
Frivilligorganisationernas arbete är oerhört viktigt och bör ses som ett betydelsefullt komplement till kommunernas socialtjänst. Det baseras oftast på en gedigen kunskap och erfarenhet inom området. Vissa kvinnor vill av olika skäl inte vända sig till socialnämnden utan direkt till en ideell frivilligorganisation. För dessa kvinnor är frivilligorganisationernas arbete av avgörande betydelse. Det finns ingenting som hindrar kommunerna från att stödja detta arbete.
Avslutningsvis vill jag uppmärksamma att regeringen i samband med lagändringen även vidtog en rad kompletterande åtgärder, till exempel fick länsstyrelserna i uppdrag att förstärka tillsynen på området och Socialstyrelsen fick ett antal uppdrag för att förbättra kunskapsutvecklingen och utvärdera effektiva metoder och arbetssätt. Dessa åtgärder är en del av regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer (skr. 2007/08:39). Vi ser fram emot att ta del av redovisningarna av dessa uppdrag och den kunskap som de genererat. Då har vi förhoppningsvis kommit ett stort steg på väg när det gäller förstärkt stöd inom socialtjänsten till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.