lagstiftningen inom miljöområdet
Skriftlig fråga 2001/02:875 av Lindvall, Gudrun (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-03-11
- Anmäld
- 2002-03-19
- Besvarad
- 2002-03-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 11 mars
Fråga 2001/02:875
av Gudrun Lindvall (mp) till justitieminister Thomas Bodström om lagstiftningen inom miljöområdetFör några veckor sedan kom Enköpings tingsrätt med sin dom mot ledamöterna i stadens miljönämnd beträffande deras agerande angående miljösanktionsavgifter. I en del av domen finns ett glädjande besked: Miljöbalken är tydlig och hur man borde ha agerat står utom allt tvivel.
Men i ett annat fall är domen så mycket allvarligare: Nämndens ledamöter frikänns därför att de är fritidspolitiker och av sådana kan man inte kräva att de ska känna till lagar och regler. Som politiker blir man naturligtvis både stött och förvånad. Vore jag ledamot i Enköpings miljönämnd skulle jag dessutom känna mig djupt kränkt.
Svensk lagstiftning baseras såvitt jag förstått på att människor i landet känner till den, och att göra det är vars och ens ansvar. "Det hade jag ingen aaaning om" godtas inte som skäl i domstol för att slippa straff. Men i och med denna dom måste väl detta ha fallit i Sverige? För inte kan det väl vara så tokigt att vanligt folk ska känna till lagar, men inte politiker i församlingar, som specifikt har att hantera vissa lagar och som dessutom har professionella tjänstemän till hjälp?
Med anledning av detta vill jag fråga justitieministern:
Hur avser ministern att agera för att klargöra att nu som tidigare gäller att man i Sverige ska veta vilka lagar som gäller?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:875 besvarad av
Svar på fråga 2001/02:875 om lagstiftningen inom miljöområdet
Justitieminister Thomas Bodström
Gudrun Lindvall har frågat mig hur jag avser att agera för att klargöra att nu som tidigare gäller att man i Sverige ska veta vilka lagar som gäller.
Gudrun Lindvall har ställt frågan mot bakgrund av en dom från Enköpings tingsrätt, där ledamöter i kommunens miljönämnd stått åtalade för tjänstefel eftersom de, enligt vad åklagaren påstod i åtalet, inte fullgjort sina åligganden enligt miljöbalken i vissa avseenden. Åklagaren har överklagat tingsrättens friande dom till hovrätten.
Jag kan som justitieminister inte kommentera enskilda fall.
Rent allmänt kan dock sägas att huvudregeln inom svensk straffrätt är att okunnighet om en straffbestämmelses existens eller innehåll inte är någon giltig ursäkt för att bryta mot den. Det går alltså inte att med framgång freda sig mot ett åtal för stöld genom att påstå att man inte visste om att det var förbjudet att stjäla. Detta är en för vårt rättssamhälle grundläggande princip som är allmänt känd och accepterad och som jag därför inte anser behöver klargöras ytterligare.
En annan sak är att det för straffansvar krävs att gärningen begåtts uppsåtligen eller i vissa fall av oaktsamhet. Det är här fråga bl.a. om vad gärningsmannen känt till eller borde ha känt till om bakomliggande sak- eller rättsförhållanden, t.ex. äganderätten till ett visst föremål. Ansvar för stöld är således uteslutet om gärningsmannen @ felaktigt @ trott att det tillgripna föremålet tillhörde honom själv. Om det rör sig om ett oaktsamhetsbrott är dock utrymmet för att beakta missuppfattningar i dessa avseenden givetvis mycket begränsat.
Det är således viktigt att i det här sammanhanget skilja mellan å ena sidan okunskap om en straffbestämmelses existens eller innehåll och å den andra okunnighet om andra regler som visserligen inte är straffbestämmelser men som ändå har betydelse vid prövningen om ett brott är begånget.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.