Läkemedelsbokens framtid

Skriftlig fråga 2018/19:14 av Barbro Westerholm (L)

till Socialminister Lena Hallengren (S)

Läkemedelsboken tillkom 1977 efter det att staten uppdragit åt Apoteksbolaget AB att som en del av dess samhällsuppdrag förse förskrivare med producentobunden läkemedelsinformation. Boken tar upp läkemedelsbehandling vid vanliga sjukdomstillstånd men också andra aspekter på läkemedelsbehandling. Den har kommit ut i ny upplaga vartannat år. Sedan 2016 publiceras den enbart på webben.

Boken vänder sig främst till läkarkåren, läkare under utbildning samt medicine och farmacie studerande men också till andra yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården och även omsorgerna använder den som informationskälla. Den är viktig för läkare som söker lättillgänglig information om medicinska frågor utanför den egna specialiteten.

Efter omregleringen av apoteksmarknaden togs 2009 ansvaret för boken över av Läkemedelsverket som då fick ett särskilt anslag om 2,5 miljoner kronor för första året. Ersättningen har senare inkluderats i Läkemedelsverkets ramanslag.

Resurserna för boken har därefter gradvis dragits ned, vilket innebär att man inte har kunnat uppdatera innehållet i takt med utvecklingen på läkemedelsområdet. Nu planerar Läkemedelsverket att av kostnadsskäl helt lägga ned utgivningen av boken. Detta har lett till kraftfulla och samstämmiga reaktioner från yrkesföreträdare och läkemedelskommittéer. De understryker vårdens stora behov av Läkemedelsboken som ett kunskapsstöd inte minst i samband med förskrivningsögonblicket. Någon motsvarighet till Läkemedelsboken finns inte i dagsläget. Boken har i dagsläget 200 000 unika besökare per månad.

Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:

Avser regeringen att säkra både uppdatering och distribution av producentobundet beslutsstöd i samband med läkemedelsbehandling genom att ge Läkemedelsverket fortsatt ansvar för Läkemedelsboken eller hitta någon annan framtida ansvarig producentobunden icke-kommersiell utgivare?