läkemedelsrester

Skriftlig fråga 2001/02:137 av Söderdahl, Willy (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-10-30
Anmäld
2001-11-13
Besvarad
2001-11-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 30 oktober

Fråga 2001/02:137

av Willy Söderdahl (v) till miljöminister Kjell Larsson om läkemedelsrester

Antalet ton läkemedel som används varje år är i runda tal jämförbart med antalet ton aktiv substans i bekämpningsmedel. För närvarande pågår arbete för att kartlägga effekterna av bekämpningsmedelsanvändningen samt för att finna vägar att begränsa dessa. När det gäller läkemedel däremot, vet vi väldigt lite.

Det är svårt att få en överblick över läkemedelseffekter på miljön. En del medel är svårnedbrytbara och är biologiskt aktiva långt efter att de lämnat människokroppen. Känt är dock exempelvis att antibiotika kan skapa resistenta bakteriestammar och att hormoner i p-piller påverkar reproduktionen hos fisk. Även vanliga smärtstillande medel har en svagt toxisk effekt som riskerar att påverka fortplantningsförmågan hos djur. En av orsakerna till att dessa ämnen återfinns i ekosystemet är att dagens reningsverk inte klarar av att rena den här typen av ämnen då det tidigare inte ställts några krav på den här typen av rening. Ett ytterligare problem är att det finns så få ställen för kassation av läkemedel från hushållen. Det kan ge följden att läkemedel i stället hamnar i den ordinarie avfallshanteringen där dessa ämnen inte kan tas omhand.

Jag vill fråga miljöminister Kjell Larsson:

Avser ministern att utreda de ekologiska effekterna av läkemedelsanvändningen för att finna vägar att reglera utsläppen så att läkemedlens effekter på miljön minskas?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:137 besvarad av

den 14 november

Svar på fråga 2001/02:137 om läkemedelsrester

Miljöminister Kjell Larsson

Willy Söderdahl har frågat mig om jag avser att utreda de ekologiska effekterna av läkemedelsanvändningen för att finna vägar att reglera utsläppen så att läkemedlens effekter på miljön minskar.

Jag instämmer i Willy Söderdahls konstaterande att vi vet för lite om de totala effekterna i miljön av de läkemedel vi använder. Detta framkom också vid seminariet Läkemedel @ ett miljöproblem? som arrangerades av Apoteket AB tidigare i år. Man konstaterade då att kunskapen kring läkemedels miljöpåverkan i dagsläget är långt ifrån fullständig. Exempelvis saknas kunskap om påverkan från läkemedels nedbrytningsprodukter. Det är dock känt att läkemedelsrester förekommer i vattenmiljön och att läkemedlens aktiva substanser ofta är verksamma även efter det att de kommer ut i naturen. Några forskare vid detta seminarium ansåg att det inte kan uteslutas att långvarig konsumtion av dricksvatten som innehåller läkemedelsrester kan ge kroniska skador på vår hälsa.

För nya läkemedelsprodukter har sedan den 1 maj 1995 krav på miljökonsekvensbeskrivningar införts inom EU vid ansökningar om godkännande. En sådan beskrivning ska redovisas vid registreringsansökan av såväl human- som djurläkemedel. En analys av miljöeffekten av enskilda nya läkemedel görs således redan, medan det saknas en värdering av vilken risk för skador från den totala användningen av läkemedel kan medföra.

Det är väsentligt att miljöhänsyn arbetas in som en naturlig del vid förskrivning, användning och prissättning av läkemedel liksom vid hantering av överblivna läkemedel. Regeringen har därför i lagrådsremissen Den nya läkemedelsförmånen, som överlämnades till Lagrådet den 11 oktober i år aviserat sin avsikt att uppdra åt Läkemedelsverket att:

  • utreda miljöpåverkan från läkemedel samt kosmetiska och hygieniska produkter inklusive deras förpackningar;
  • lämna förslag till åtgärder för att minska miljöpåverkan från dessa produkter såväl nationellt och inom EU;
  • lämna förslag till åtgärder för att integrera miljöhänsyn i läkemedelssektorn nationellt och inom EU. Även förslag till åtgärder på global nivå bör övervägas.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.