Låtsasjobb

Skriftlig fråga 2023/24:232 av Teresa Carvalho (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-11-09
Överlämnad
2023-11-09
Anmäld
2023-11-10
Svarsdatum
2023-11-15
Sista svarsdatum
2023-11-15
Besvarad
2023-11-15

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)

 

En av arbetsmarknadsministerns medarbetare kallade i dagarna de tidigare extratjänsterna samt de moderna beredskapsjobben för låtsasjobb på den sociala medieplattformen X. Om regeringen står bakom tjänstemannens påstående vore det spännande att ta del av ministerns tankar om exakt vad som definierar ett så kallat låtsasjobb – om det är subventionsgraden, målgruppen eller någon annan faktor som är avgörande i bedömningen.

Enligt samma tjänsteman bör däremot inte etableringsjobben betraktas som låtsasjobb. Det tydliga utpekandet av just extratjänsterna och beredskapsjobben gör vidare gällande att inte heller introduktionsjobben tycks falla in under epitetet. Kruxet är bara att introduktionsjobben har mycket stora likheter med just extratjänsterna – som tjänstemannen alltså anser är låtsasjobb.

Den som hänger med i svängarna börjar här ana en haltande logik, där ministerns medarbetare uttrycker sig nedsättande om en specifik subventionerad anställningsform som de facto är mycket lik en annan subventionerad anställningsform som regeringen alltjämt finansierar. Det här framstår nog som ganska snurrigt för de flesta. Om regeringens medarbetare med ministerns goda minne ska sätta öknamn på olika arbetsmarknadspolitiska verktyg bör medborgarna – och inte minst de som tar del av insatserna – få veta vilken logik som ligger till grund för valet av vokabulär.

Undertecknad är tillika intresserad av att få ta del av regeringens och ministerns tankar om hur nystartsjobben och deras konstruktion förhåller sig till begreppet låtsasjobb.

Vi socialdemokrater anser inte att subventionerade anställningar är lösningen på allt, och vi är de första att tillstå att arbetsmarknadspolitiken bör få ett tyngre fokus på utbildning. Men att subventionerade anställningar – rätt använda – kan vara ett bra sätt att få arbetslösa närmare den reguljära arbetsmarknaden ser vi som ett tämligen vedertaget faktum. Så sent som i den senaste regeringsförklaringen talade självaste statsministern varmt om etableringsjobben, som alltså också är en subventionerad anställningsform. 

Avslutningsvis vill jag påminna arbetsmarknadsministern om att ministern själv använde begreppet låtsasjobb i en riksdagsmotion så sent som 2021. 

Mot bakgrund av det ovanstående vill jag ställa följande fråga till arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson: 

Finns det, eller har det i närtid funnits, låtsasjobb inom den arbetsmarknadspolitiska insatsfloran i linje med tjänstemannens och ministerns påståenden, och om svaret på frågan är ja, avser ministern att klargöra exakt vilka faktorer det är som definierar dessa låtsasjobb?

Svar på skriftlig fråga 2023/24:232 besvarad av Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)

A2023/01514 Arbetsmarknadsdepartementet Arbetsmarknads- och integrationsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2023/24:232 av Teresa Carvalho (S)
Låtsasjobb

Teresa Carvalho har frågat mig om det finns, eller i närtid funnits, ”låtsasjobb” inom den arbetsmarknadspolitiska insatsfloran, och om svaret på frågan är ja, om jag avser att klargöra exakt vilka faktorer det är som definierar dessa ”låtsasjobb”.

Regeringen arbetar för en effektivare jobbpolitik och bedömer att det finns utrymme för effektiviseringar av arbetsmarknadspolitiken. Regeringen prioriterar effektiva insatser som är arbetsplatsnära och som bidrar till en hög sökaktivitet. Det handlar bland annat om att använda befintliga arbetsplatsnära insatser, däribland subventionerade anställningar, för att göra arbetsmarknadspolitiken mer kostnadseffektiv och utformad så att fler kommer i arbete.

Subventionerade anställningar – rätt utformade – kan ha positiva effekter på möjligheterna till etablering på arbetsmarknaden, särskilt om de riktas till personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Samtidigt är det viktigt att säkerställa en bättre utväxling av de ekonomiska resurser som satsas på denna typ av åtgärder och att förhindra överutnyttjande och fusk avseende de subventionerade anställningarna.

De nu avskaffade extratjänsterna för arbetsgivare i offentlig sektor innebar att staten stod för hela arbetsgivarens lönekostnad upp till 20 000 kronor. Utöver detta bekostade staten ett bidrag för handledning. Till detta lade dåvarande regeringen dessutom 500 miljoner kronor årligen i statsbidrag till kommunerna för att anställa med extratjänster. Detta innebar en mycket hög kostnad per jobb utan någon egen risk för arbetsgivarna. Mer än 100 procent i subvention kan riskera att det i mindre utsträckning blir fråga om jobb som verkligen behöver utföras. Regeringen vill se en arbetsmarknadspolitisk insatsflora med färre och kostnadseffektiva insatser som leder till jobb. Extratjänster och yrkesintroduktionsanställningar har avskaffats. Samtidigt finns fortsatt subventionerade anställningar för Arbetsförmedlingen att använda som fyller olika behov. De handlar om de rättighetsbaserade nystartsjobben som har differentierade stödnivåer och introduktionsjobben, som är ett behovsprövat stöd för dem längst ifrån arbetsmarknaden. Regeringen har också sett till att etableringsjobben kommer på plats, ett stöd som i normalfallet ska leda till tillsvidareanställning hos arbetsgivaren. Där ligger nu ett stort ansvar på parterna att se till att det sluts nödvändiga avtal för att etableringsjobben ska bli verklighet.

Fler av dem som står utanför behöver komma in på arbetsmarknaden samtidigt som det finns stora kompetensbehov både hos privata företag och i offentliga verksamheter. Här kan subventionerade anställningar spela en roll. Vi får samtidigt inte bortse från de risker som finns. Vi vet genom granskningar som har gjorts att det förekommer felaktiga utbetalningar från de här stöden. Detta är naturligtvis inte acceptabelt.

Arbetsförmedlingen har sedan den 1 december 2022 fått bättre möjligheter att neka utbetalningar till oseriösa aktörer. Det handlar bland annat om utökad möjlighet att kontrollera arbetsgivare inför beslut om subventionerade anställningar och en mer effektiv behandling av personuppgifter.

Jag kommer noga att följa utvecklingen framåt, både när det gäller fusk och felaktiga utbetalningar och utfallet av subventionerade anställningar för en effektivare jobbpolitik.

Stockholm den 15 november 2023

Johan Pehrson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.