Litiumjonbatterier vid bilolyckor
Skriftlig fråga 2020/21:216 av Alexandra Anstrell (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-10-14
- Överlämnad
- 2020-10-15
- Anmäld
- 2020-10-16
- Svarsdatum
- 2020-10-21
- Sista svarsdatum
- 2020-10-21
- Besvarad
- 2020-10-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Mikael Damberg (S)
Litiumjonbatterier som används i elfordon kan börja brinna efter en krock trots att det inte finns synliga skador. De kan också återantändas efter flera dagar. Gaserna som bildas är ytterst farliga att inandas, och batteriet riskerar även att explodera. En elbil som varit med om en olycka sägs behöva stå utomhus i karantän i två veckor, och inget brännbart får finnas inom en radie av tio meter.
Risken att en elbil brinner är inte större än för bilar som drivs av diesel eller bensin. Snarare tvärtom. Men konsekvenserna blir så mycket större. En fossildriven bil har helt brunnit upp på 40–60 minuter, medan elbilsbatterier som har släckts kan börja brinna igen efter en vecka. Det är så många som berörs av en brand i ett elbilsbatteri. Det handlar om polis, brandmän, räddningstjänst, bilbärgare, verkstäder, försäkringsbolag, rederier och hamnar. MSB har gett ut en vägledning om risker med dessa batterier vid kommunala räddningsinsatser. De menar att informationen bygger på rådande kunskapsläge, och den har medvetet hållits relativt kortfattad för att underlätta läsning. Vidare skriver MSB att teknikutvecklingen och kunskapsläget inom området utvecklas i snabb takt, så därför uppmanas man att ta del av ytterligare information som publiceras.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:
Vilka konkreta åtgärder vidtar statsrådet för att höja kunskapsnivåerna inom det offentliga och inom berörda branscher kring riskerna med litiumjonbatterier, och finns det några planer på att snabbare kunna nå ut med löpande teknisk utveckling och kunskap?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:216 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)
Svar på fråga 2020/21:216 Alexandra Anstrell (M)
Litiumjonbatterier vid bilolyckor
Alexandra Anstrell har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag vidtar för att höja kunskapsnivåerna inom det offentliga och inom berörda branscher kring riskerna med litiumjonbatterier, och om det finns några planer på att snabbare kunna nå ut med löpande teknisk utveckling och kunskap.
Det är av stor betydelse att polis, räddningstjänst och ambulanssjukvård kan genomföra effektiva och säkra insatser vid olyckor med fordon som har litiumjonbatterier. Kunskap om riskerna med litiumjonbatterier är då av stor vikt. Sådan kunskap behövs även bland annat vid reparation av skadade fordon med litiumjonbatterier.
De undersökningar som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har gjort visar att bränder i fordon med litiumjonbatterier inte är mer vanligt förekommande än bränder i fossilbränsledrivna fordon. När ett fordons litiumjonbatteri utsätts för brand blir dock riskerna efter en tids brandexponering annorlunda. Branden blir bland annat svårare att släcka och produktionen av farliga gaser högre än vid bränder i fossilbränsledrivna fordon.
MSB konstaterar att utvecklingen av fordonsbatterier går snabbt – inte minst när det gäller den kemiska sammansättningen i battericellerna, vilket i sig kan påverka brandspridningen och produktionen av farliga gaser. MSB följer kontinuerligt utvecklingen inom området. Myndigheten har goda och väl etablerade kontakter med fordonsindustrin och forskarvärlden. Dessutom har MSB ett väl etablerat internationellt samarbete på området. Myndigheten inhämtar kontinuerligt kunskap och erfarenheter för att återkommande kunna publicera faktabaserad kunskap om riskerna med litiumjonbatterier. Myndighetens vägledning om riskerna och hur räddningspersonal bör agera vid räddningsinsatser där litiumjonbatterier förekommer är ett led i det arbetet. För närvarande pågår tre studier som MSB har initierat eller som myndigheten på annat sätt deltar i. Två av studierna granskar specifikt vilka gaser som produceras vid brand i litiumjonbatterier och vilka risker som räddningspersonal utsätts för vid exponering av dessa gaser. Den tredje studien syftar till att kartlägga rådande kunskapsläge för att klargöra vilka ytterligare forskningsbehov som finns för att möta framtidens risker vid brand i fordon. MSB:s vägledning uppdateras kontinuerligt.
Det vidtas således flera åtgärder för att öka och snabbt sprida kunskap om riskerna med litiumjonbatterier och samtidigt säkerställa hög kvalitet i den kunskap som sprids för att bland annat möjliggöra säkra och effektiva räddningsinsatser vid fordonsolyckor. Regeringen följer noga utvecklingen inom området.
Stockholm den 21 oktober 2020
Mikael Damberg
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.