Livscykelanalys och koldioxidutsläpp
Skriftlig fråga 2020/21:3225 av Mattias Karlsson i Luleå (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-06-15
- Överlämnad
- 2021-06-15
- Anmäld
- 2021-06-16
- Svarsdatum
- 2021-06-23
- Sista svarsdatum
- 2021-06-23
- Besvarad
- 2021-06-23
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
En livscykelanalys som Vattenfall precis har gjort visar att kärnkraften i Sverige under hela sin livstid har lägst koldioxidutsläpp jämfört med andra energislag. Analysen är gjord för de tre huvudsakliga kraftslagen i Sverige, som är kärnkraft, vattenkraft och vindkraft. Kärnkraften landar där som klar vinnare i parametern klimatutsläpp. Det analysen visar är att kärnkraften producerar omkring 2,5 gram koldioxid per producerad kilowattimme. Det jämförs med drygt 12 gram för vindkraft och drygt 4 gram för vattenkraft. Kärnkraften ger alltså hälften så låga koldioxidutsläpp som det näst bästa alternativet.
Det man tar hänsyn till i analysen är allt från byggnationen av kraftverket, alla effekter av bränsleframställning samt rivning och omhändertagande av avfall. Med andra ord den totala livscykeln. Ett vindkraftverk beräknas hålla i 20 år medan ett kärnkraftverk ska ha en livstid på 60 år – även om Ringhals 1 och 2 stängdes efter 45 år, vilket analysen tar hänsyn till. För vattenkraft sätts livslängden till 100 år på dammar och 60 år på kraftverk – även om de äldsta kraftverken redan är långt äldre än så.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga näringsminister Ibrahim Baylan:
Vilken analys gör ministern av de koldioxidutsläpp som respektive energislag har i ett livscykelperspektiv i förhållande till de klimatmål som Sverige har förbundit sig till enligt Parisavtalet, och avser ministern vidta några åtgärder utifrån sin analys?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:3225 besvarad av Statsrådet Anders Ygeman (S)
Svar på fråga 2020/21:3225 av Mattias Karlsson i Luleå (M)
Livscykelanalys och koldioxidutsläpp
Mattias Karlsson har frågat statsrådet Baylan vilken analys han gör av de koldioxidutsläpp som respektive energislag har i ett livscykelperspektiv i förhållande till de klimatmål som Sverige har förbundit sig till enligt Parisavtalet, och om ministern avser vidta några åtgärder utifrån sin analys. Arbetet i regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Mattias Karlsson nämner att Vattenfall AB har gjort en livscykelanalys avseende växthusgasutsläpp från olika produktionsslag för el. Vattenfall AB:s analys visar att utsläppen av växthusgaser från bolagets vindkraftverk i Norden uppgår till i genomsnitt 12,8 gram koldioxidekvivalenter per kilowattimme (g CO2e/kWh) över livscykeln. Vattenfall AB har även gjort en livscykelanalys över den nya vindkraftspark som nu byggs i Åsele och Lycksele kommuner. Där uppgår utsläppen till 6–7 g CO2e/kWh över livscykeln. Förklaringen till de kraftigt minskade utsläppen är att turbinerna är större och producerar mer el. Även tillverkningsprocessen med lättare och starkare material spelar in, vilket gör att utsläpp från transporter och montering minskar. Denna utveckling mot lägre växthusgasutsläpp från vindkraftverk över livscykeln kommer att fortsätta. Den svenska järn- och stålindustrin utvecklas nu mot att ta fram fossilfritt stål. Jag ser positivt på denna utveckling.
Som åtagande enligt Parisavtalet har Sverige som mål att 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser. Målet gäller utsläpp i Sverige. Utsläpp under en elproduktionsanläggnings livscykel kan ske på olika platser i världen och behöver således inte räknas in i det svenska utsläppsmålet. Sverige arbetar dock också aktivt för att minska våra konsumtionsbaserade utsläpp och har utsett en parlamentarisk utredning för att föreslå en strategi och klimatmål för vår konsumtion. Dessutom vill jag betona nettoexporten av fossilfri el från Sverige, vilket minskar efterfrågan på fossilbaserad elektricitet i EU – något som minskar utsläppen av växthusgaser.
Stockholm den 23 juni 2021
Anders Ygeman
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.