lnformella EU-toppmötens förankring i riksdagen
Skriftlig fråga 2017/18:1142 av Karin Enström (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2018-04-04
- Överlämnad
- 2018-04-05
- Anmäld
- 2018-04-10
- Sista svarsdatum
- 2018-04-11
- Svarsdatum
- 2018-04-19
- Besvarad
- 2018-04-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Ann Linde (S)
EU:s stats- och regeringschefer träffas regelbundet under både formella och informella former. Fram till Storbritanniens folkomröstning tjänade de informella mötena till att hantera enskilda snabbt uppkomna problem eller ibland planerade diskussioner för ämnen som behövde mer tid än endast de formella tillfällena.
Storbritanniens val att lämna unionen har dock lett till en situation där EU:s övriga stats- och regeringschefer vill kunna träffas utan Storbritannien. Deras enda möjlighet för detta är att samlas i form av ett informellt möte eftersom ett formellt möte mellan EU:s stats- och regeringschefer förutsätter att Storbritannien bjuds in så länge landet är medlem. Storbritannien är medlem fram till den 31 mars 2019.
Som ett resultat har informella möten fått en lite annan innebörd än de hade tidigare. Nu kan EU:s stats- och regeringschefer träffas för att diskutera viktiga framtidsfrågor som man inte ser nödvändigheten att inkludera Storbritannien i diskussionerna om, då landet ändå ska lämna unionen. Formatet blir ett informellt möte.
Under alliansregeringens år, 2006–2014, samråddes de informella toppmötena med statsministern i alla fall utom ett. Det rörde sig då om ett informellt möte som var ett förmöte inför ett formellt toppmöte och med samma dagordning som det formella toppmötet. Den gången gavs endast information av dåvarande statsministern till riksdagens EU-nämnd. Inte någon gång under alliansregeringens år gavs endast information till riksdagen av en statssekreterare.
Det senaste året har vi sett att regeringen vid flera informella toppmöten endast informerat riksdagen inför dessa möten; de har inte samråtts. Regeringen har valt att inte inhämta mandat från riksdagen för de svenska positioner som ska drivas i diskussionerna med övriga 26 medlemsländer.
I ljuset av att de informella toppmötena får en ny och mer framträdande roll i EU-arbetet vill jag fråga statsrådet Ann Linde:
Hur ser statsrådet på hanteringen från regeringens sida rörande förankring av Sveriges positioner i riksdagen?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:1142 besvarad av Statsrådet Ann Linde (S)
Utrikesdepartementet
Statsrådet Linde
Ti
ll riksdagen
Svar på fråga 2017/18:1142 av Karin Enström (M)
Informella EU-toppmötens förankring i riksdagen
Karin Enström har frågat mig om hur jag ser på förankringen av Sveriges positioner i riksdagen inför informella EU-toppmöten.
EU:s stats- och regeringschefer träffas i olika sammanhang i så kallade informella EU-toppmöten och träffas även informellt i anslutning till de ordinarie mötena i Europeiska rådet.
Regeringens syn på förberedelserna inför informella EU-toppmöten och behovet av förankring i riksdagen överensstämmer med den bedömning som i denna del görs i den parlamentariska EU-kommitténs betänkande om EU-arbetet i riksdagen som lämnades till riksdagsstyrelsen den 14 februari (2017/18:URF1). Förankring av en ståndpunkt kan ske inte bara genom samråd och inhämtande av mandat i EU-nämnden utan även genom överläggning i ett utskott. I EU-kommitténs betänkande framhålls att det inte finns någon undantagslös samrådsskyldighet för regeringen när det handlar om informella EU-toppmöten. Behovet av samråd avgörs av om regeringen uteslutande avser att basera sitt agerande på tidigare förankrade ståndpunkter eller om regeringen avser att framföra ståndpunkter som inte är förankrade tidigare. Det är behovet av förankring som är vägledande för regeringen när det gäller de informella toppmötena. I de fall toppmöten inte kräver samråd är det viktigt att noggrant informera riksdagens EU-nämnd inför toppmöten. Formerna för den informationen till riksdagen, anser regeringen vara en bedömning att göra tillsammans med EU-nämndens
ordförande, från fall till fall. I denna del vill regeringen också framhålla EU-kommitténs bedömning att information och samråd inför informella toppmöten i vissa fall bör kunna genomföras på statssekreterarnivå.
Stockholm den 19 april 2018
Ann Linde
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.