Mänskliga rättigheter i Iran
Skriftlig fråga 2013/14:96 av Kakabaveh, Amineh (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2013-11-05
- Anmäld
- 2013-11-05
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar anmält
- 2013-11-26
- Besvarad
- 2013-11-26
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 5 november
Fråga
2013/14:96 Mänskliga rättigheter i Iran
av Amineh Kakabaveh (V)
till utrikesminister Carl Bildt (M)
Hassan Rohani valdes nyligen till president i Iran. Hassan Rohani har visat intresse för västvärlden och förklarat sig villig till dialog. Dialogen har rört sig om Irans kärnvapen. I skuggan av denna dialog avrättar landet dagligen sina politiska motståndare. Efter Kina är Iran det land som verkställer flest dödsdomar. År 2012 avrättades 522 personer, och hittills ligger siffran på 400 i år. Natten till den 26 oktober 2013 avrättades två kurdiska politiska fångar, Habibullah Golparipour, 29 år, och Reza Esmaeili, 35 år, av den iranska regimen. Samma dag avrättades även 16 politiskt aktiva balucher i Zahidanprovinsen. Den nya vågen av massavrättningar av politiska fångar inträffar under samma tid som Rohanis regering börjat att med USA i spetsen samtala med västvärlden. I skuggan av de samtal som förs försöker Iran krossa all inhemsk opposition. Rohanis regering ser dagens situation som en möjlighet att återigen påbörja massarresteringar och avrättningar av politiska aktivister och människorättsaktivister.
Det internationella samfundet ägnar alldeles för liten uppmärksamhet åt mänskliga rättigheter i Iran. Den dialog som inletts med länder i väst om kärnvapnen får inte dölja, skyla över eller dra uppmärksamheten från de brott mot mänskliga rättigheter som begås i Iran.
Med anledning av vad som anförts ovan vill jag ställa följande fråga till utrikesminister Carl Bildt:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för Sveriges del och inom EU för att förmå den iranska regimen att upphöra med sina förföljelser och avrättningar av politiska fångar?
Svar på skriftlig fråga 2013/14:96 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt
den 26 november
Svar på fråga
2013/14:96 Mänskliga rättigheter i Iran
Utrikesminister Carl Bildt
Amineh Kakabaveh har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för Sveriges del och inom EU för att förmå den iranska regimen att upphöra med sina förföljelser och avrättningar av politiska fångar.
Jag delar Amineh Kakabavehs oro över fängslandet av politiska aktivister och det stora antalet avrättningar i Iran. Sverige fördömer dödsstraff i alla dess former.
Frigivningen av ett antal politiska fångar tidigare i höstas var ett positivt steg. Tyvärr har vi hittills därutöver sett få konkreta förbättringar vad gäller de mänskliga rättigheterna sedan president Rohanis tillträde. Vad avser avrättningar har de istället ökat sedan sommaren. Mot denna bakgrund är det än viktigare att tydligt påtala kränkningar.
EU är pådrivande för att främja respekten för mänskliga rättigheter i Iran och tar löpande upp tillämpningen av dödsstraff med företrädare
för den iranska regeringen. EU har i rådsslutsatser och i uttalanden återkommande uppmanat Iran att upphöra med kränkningarna av de mänskliga rättigheterna, inklusive repressionen av oppositionella och den omfattande tillämpningen av dödsstraff. 2011 införde EU restriktiva åtgärder mot personer som medverkar i eller är ansvariga för allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Iran, inklusive ökad användning av dödsstraffet. Dessa åtgärder ses över kontinuerligt.
Sverige verkar även för att Iran uppmärksammas i andra multilaterala forum. Sverige var initiativtagare till den resolution i FN:s råd för mänskliga rättigheter som tillsatte en särskild FN-rapportör om situationen för mänskliga rättigheter i Iran. Vidare stödjer Sverige och EU även den årliga resolutionen om situationen för de mänskliga rättigheterna i Iran som läggs fram i FN:s generalförsamling. Resolutionen belyser bland annat den allvarliga situationen med avrättningar i Iran.
Vi välkomnar de öppningar som nu finns för ett ökat meningsutbyte med Iran, och ser det som en möjlighet till fördjupad dialog, däribland om den bristande respekten för mänskliga rättigheter.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.