Mänskliga rättigheter i Turkiet
Skriftlig fråga 2008/09:373 av Ludvigsson, Anne (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-12-10
- Anmäld
- 2008-12-10
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar anmält
- 2008-12-18
- Besvarad
- 2008-12-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 10 december
Fråga
2008/09:373 Mänskliga rättigheter i Turkiet
av Anne Ludvigsson (s)
till utrikesminister Carl Bildt (m)
Skydd för de mänskliga rättigheterna ingår som en del i Köpenhamnskriterierna, vars uppfyllande är ett villkor för EU-medlemskap.
Sedan AK-partiet övertog regeringsmakten 2002 har en rad reformåtgärder genomförts och Turkiet påbörjade medlemskapsförhandlingar 2005.
En turbulent inrikespolitisk situation under 2007–2008 har gjort att landet har förlorat tid och tappat energi i det fortsatta reformarbetet.
Tyvärr, enligt min uppfattning, går arbetet för mänskliga rättigheter och minoriteters rättigheter för närvarande bakåt i Turkiet.
Rättsprocessen mot det syrisk ortodoxa klostret Sankt Gabriel i staden Midyat och hotet om att klostrets egendom konfiskeras är ett exempel.
Domen, tio års fängelse, mot den tidigare parlamentsledamoten Leyla Zana är ett annat exempel på att yttrandefrihet och mänskliga rättigheter inte råder i Turkiet.
Kraven på Turkiet från Sverige och EU måste vara tydliga för att möjliggöra ett framtida EU-medlemskap.
Hur kommer utrikesminister Carl Bildt att agera i dessa båda fall för att påvisa att detta inte är acceptabelt för ett kandidatland och något som Sverige och EU över huvud taget inte accepterar?
Svar på skriftlig fråga 2008/09:373 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt
Svar på fråga
2008/09:373 Mänskliga rättigheter i Turkiet
Utrikesminister Carl Bildt
Anne Ludvigsson har frågat mig hur jag, med hänvisning till fallet med Sankt Gabriel-klostret och domen mot Leyla Zana, kommer att agera för att påvisa att omständigheterna kring dessa fall inte är acceptabla för ett kandidatland.
Sammantaget har reformprocessen i Turkiet medfört ett mer öppet och tolerant debatt- och åsiktsklimat. Det krävs samtidigt ytterligare ansträngningar för att Turkiet ska nå upp till europeisk standard i skyddet av yttrandefriheten. Frågan är fortsatt prioriterad i Turkiets anslutningspartnerskap och aktuell i dialogen mellan EU och Turkiet. Ett problem som EU-kommissionen pekar på och som avviker från Europadomstolens rättspraxis är att domare och åklagare i sin rättsuttolkning inte alltid särskiljer mellan åsikter som uttrycks fredligt och sådana som uppmanar till eller framförs med våld. Det finns yttrandefrihetsmål med kopplingar bland annat till den kurdiska frågan där så har varit fallet. Det är mycket viktigt att denna brist uppmärksammas i Turkiets fortsatta arbete för att stärka yttrandefriheten.
Självfallet har också kurdiska politiker en viktig roll att spela i Turkiets fortsatta reform- och moderniseringsprocess. Det förutsätter givetvis att tydligt avstånd tas från terroristorganisationen PKK och dess våldsmetoder.
Beträffande omständigheterna kring Sankt Gabriel-klostret har EU-kretsen i Ankara, mycket på svenskt initiativ, tagit upp frågan med företrädare för Turkiets regering. Vid de två kommande rättegångarna kommer vidare den svenska respektive den tyska ambassaden att närvara å EU:s vägnar. I övrigt vill jag hänvisa till mitt svar från den 10 december på frågorna 2008/09:329 av Yilmaz Kerimo (s), 2008/09:361 av Lennart Sacrédeus (kd) samt 2008/09:362 av Annelie Enochson (kd).
Ett grundläggande villkor för att ett EU-medlemskap ska bli möjligt är att Turkiet stärker respekten för de mänskliga rättigheterna. Det är av vikt att den turkiska regeringen genomför sina reformåtaganden fullt ut. I allt detta fortsätter Sverige och EU att ställa krav på Turkiet, senast påtalade i samband med mötet i EU:s råd för allmänna frågor och yttre förbindelser den 8 december.
Samtidigt får det inte råda några oklarheter om att vi i EU står fast vid att Turkiet ska erbjudas fullvärdigt EU-medlemskap när samtliga kriterier för detta har uppfyllts. EU måste vara entydig på den punkten eftersom det framtida medlemskapet har varit och förblir en av de starkaste drivkrafterna för fortsatta reformer.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.