Marginaleffekter av sjuk- och aktivitetsersättningen
Skriftlig fråga 2021/22:1051 av Bengt Eliasson (L)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-02-09
- Överlämnad
- 2022-02-10
- Anmäld
- 2022-02-15
- Svarsdatum
- 2022-02-16
- Sista svarsdatum
- 2022-02-16
- Besvarad
- 2022-02-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
I budgetpropositionen för 2022 presenterade regeringen flera förslag som sas gynna personer med sjuk- och aktivitetsersättning. Regeringen menade att den ville tillförsäkra de ersättningsberättigade en högre ekonomisk standard.
Nu visar det sig att den samlade inkomsteffekten för den som är beroende av garantinivån blir blygsam på grund av kommunernas debitering av omvårdnadsavgifter, säger Arturo Arques, privatekonom på Swedbank och Sparbankerna, i ett uttalande:
Jag kan förstå om många ersättningsberättigade blev besvikna när de summerade januari månads inkomster och utgifter. Höjd garantinivå på sjuk- och aktivitetsersättning, lägre inkomstskatt och höjt bostadstillägg åts till stor del upp av en högre omvårdnadsavgift.
Beräkningen visar att den som är 30 år och lever på garantinivån för sjuk- och aktivitetsersättning fick 10 036 kronor i månaden under 2021. Den 1 januari 2022 höjdes garantinivån till 11 190 kronor per månad samtidigt som skatten sänktes. Den höjda ersättningen och sänkta inkomstskatten innebär 1 657 kronor mer i månaden i år jämfört med 2021. Samma person får även ta del av höjt bostadstillägg. Med en hyra på 6 100 kronor i månaden innebär det en höjning av bostadstillägget med 350 kronor till totalt 5 570 kronor i månaden. Trots en högre inkomst efter skatt på 1 657 kronor per månad och 350 kronor mer i bostadstillägg blev inkomstökningen i januari i praktiken bara 600 kr. Det beror på att avgifterna som betalas för omvårdnad är inkomstberoende. Stiger inkomsten kan omvårdnadsavgiften påverkas. Beroende på inkomst, boendekostnader och omvårdnadsbehov kan effekten variera olika mycket.
Det visar sig alltså att många ersättningsberättigade som trodde det skulle bli en inkomstförstärkning på cirka 2 000 kronor i månaden i stället blev blygsamma 600 kronor. Det kan knappast komma som någon överraskning för regeringen att kommunerna tar hänsyn till individens inkomster när de debiterar sina omvårdnadsavgifter.
Jag vill med anledning av ovanstående fråga statsrådet Ardalan Shekarabi:
Var statsrådet och regeringen medvetna om dessa effekter av sitt förslag, och avser statsrådet och regeringen att vidta åtgärder för att eliminera dessa marginaleffekter?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:1051 besvarad av Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Svar på fråga 2021/22:1051 av Bengt Eliasson (L)
Marginaleffekter av sjuk- och aktivitetsersättningen
Bengt Eliasson har frågat mig om jag och regeringen var medvetna om marginaleffekterna av höjd ersättning till personer med sjuk- och aktivitetsersättning, och om jag och regeringen avser att vidta åtgärder för att eliminera dessa marginaleffekter.
Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2022 flera åtgärder som förbättrar den ekonomiska situationen för personer med sjukersättning eller aktivitetsersättning. Garantiersättningen och bostadstillägget höjdes från och med den 1 januari 2022. För att förslagen ska ge även de personer som har de minsta ekonomiska marginalerna en höjd disponibel inkomst höjdes samtidigt nivåerna för skälig bostadskostnad och skälig levnadsnivå i det särskilda bostadstillägget. Minimibeloppet vid fastställande av avgifter för insatser enligt socialtjänstlagen höjdes också (se prop. 2021/22:1, utg.omr. 10, utg.omr. 11 och utg.omr. 9 avsnitt 7.6).
Den förstärkta skattereduktionen för sjukersättning och aktivitetsersättning trädde i kraft den 1 januari 2022, och innebär i genomsnitt en sänkt skatt med ca. 10 000 kr/år (prop. 2021/22:33).
Enligt det förslag som skickades på remiss från Socialdepartementet den 25 januari 2022 ska minimibeloppet vid fastställande av avgifter för insatser enligt socialtjänstlagen höjas ytterligare från och med den 1 augusti 2022 (dnr S2022/00537). Detta innebär att det minimibelopp som används för att fastställa avgifter för insatser enligt socialtjänstlagen ska höjas med motsvarande 200 kronor per månad för ensamstående och med motsvarande 100 kronor per månad för var och en av sammanlevande makar och sambor. Detta förstärker målgruppens disponibelinkomst ytterligare.
Vissa kommunala avgifter kan ersättas genom merkostnadsersättningen givet att övriga kriterier för förmånen är uppfyllda. Förmånerna omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning infördes den 1 januari 2019, och ersätter successivt de tidigare förmånerna vårdbidrag och handikappersättning. Regeringen har i november 2020 beslutat om ett uppdrag till ISF för att utvärdera reformen om reformerade stöd till personer med funktionsnedsättning (S2020/08254 delvis). Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 mars 2023. Regeringen kan därefter få anledning att återkomma vad gäller regelverkets utformning och ersättningens funktion.
Regeringen fortsätter arbetet med att stärka den ekonomiska tryggheten för personer som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning inte kan arbeta. Det är välkommet att Bengt Eliasson uppmärksammar det arbetet.
Stockholm den 16 februari 2022
Ardalan Shekarabi
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.