Marknadsföringsmöjligheter för spel

Skriftlig fråga 2021/22:59 av Saila Quicklund (M)

till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

I befintlig reglering avseende marknadsföring för spelbolag finns redan krav på att den ska vara måttfull.

Regeringen sände i somras ut promemorian Fi2021/02357 Särskild måttfullhet vid marknadsföring av spel till konsumenter på remiss. I promemorian finns förslag om att begreppet måttfullhet ska ändras till särskild måttfullhet.

I Spelmarknadsutredningen (SOU 2020:77) prövades denna fråga, och utredningen kom då fram till att det inte fanns skäl att göra någon förändring av reglerna.

Den svenska hästnäringen är mycket beroende av de intäkter som spel på trav- och galoppsport ger – på samma sätt som Socialdemokraterna är beroende av intäkter från Kombilotteriet. Att de som erbjuder spel på till exempel trav ska iaktta måttfullhet vid annonsering är en självklarhet. På samma sätt som man ska ha ett aktivt arbete för att motverka spelmissbruk. 

Spel måste marknadsföras för att nå spelare. Om spelbolagets möjligheter till marknadsföring ytterligare begränsas kommer konsekvensen att bli ett minskat spelande. Ett minskat spelande hos ATG innebär minskade intäkter för travsporten i hela landet.

Hästnäringen i Sverige är en folkrörelse och den är mycket betydelsefull för ett levande Sverige med aktiva företag, inte bara i storstäderna utan också på mindre orter. Det utbredda intresset medför en stor efterfrågan på varor och tjänster vilket skapar både arbetstillfällen (cirka 30 000 stycken) och skatteintäkter. 

Travbanan är på många platser i vårt avlånga land en samlingspunkt för hästfolket i närområdet. Flera travbanor har utvecklats till hästsportcentrum, där det utöver själva travovalen även finns banor för ridsportens olika discipliner. På många banor finns också en veterinärklinik där alla hästar välkomnas och en butik som säljer hästsportartiklar och annat som hästfolket behöver. 

Coronapandemin har slagit hårt även mot Sveriges travbanor. Många kämpar för sin överlevnad efter publikrestriktionerna som pandemin inneburit. 

Det finns också en oro för kanaliseringen av spelandet i Sverige. I samma stund som legala spelaktörers möjlighet att marknadsföra sig stryps lämnas fältet fritt för de spelbolag som inte har licens i Sverige.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Ardalan Shekarabi:

Är statsrådet beredd att avstå från att lägga fram förslaget om att begränsa marknadsföringsmöjligheterna för spel med tanke på vad som har framförts ovan?