Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

massvälten i Etiopien

Skriftlig fråga 2002/03:125 av Ohly, Lars (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-11-14
Anmäld
2002-11-14
Besvarad
2002-11-20
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2002-11-21
Svar anmält
2002-11-21

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 14 november

Fråga 2002/03:125

 av Lars Ohly (v) till statsrådet Jan O Karlsson om massvälten i Etiopien

Det har sedan några dagar rapporterats om en ny massvält i Etiopien. 15 miljoner människor hotas enligt rapporter av svält. Behovet av katastrofhjälp är sålunda stort. Det är dock väl känt från tidigare likartade situationer i Etiopien och andra länder att katastrofhjälpen endast avhjälper den för tillfället rådande bristsituationen, men att denna sällan övergår i en situation som förebygger att samma svält och nöd uppstår på nytt. Situationen blir så svår efter det att den rådande katastrofen avhjälpts att befolkningen ändå inte förmår förbättra sin situation så pass mycket att nya katastrofer förhindras.

Därför vill jag fråga statsrådet Jan O Karlsson:

Vad avser ministern att göra för att ge Etiopien katastrofhjälp och låta denna katastrofhjälp övergå i ett bistånd så att man förmår förhindra att liknande situationer uppstår på nytt?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:125 besvarad av

den 21 november

Svar på fråga 2002/03:125 om massvälten i Etiopien

Statsrådet Jan O Karlsson

Lars Ohly har frågat mig vad jag avser att göra för att ge Etiopien katastrofhjälp och låta denna katastrofhjälp övergå i ett bistånd så att man förmår förhindra att liknande situationer inte uppstår på nytt.

Den direkta orsaken till den humanitära nödsituationen i Etiopien är uteblivna regn, vilket i värsta fall kommer att leda till omfattande svält. Men nödläget är också en följd av bakomliggande strukturella problem, som förhindrat att landet kan klara sin livsmedelsförsörjning även under besvärliga år. Sverige för bilateralt och genom EU en aktiv dialog med Etiopiens regering om att främja en politik som på längre sikt kan undanröja dessa problem. Vårt utvecklingssamarbete med Etiopien är inriktat på att stärka landsbygdens möjligheter till försörjning.

Etiopien har vid återkommande tillfällen varit drabbat av svält. Det finns skäl att lyfta fram tre viktiga skillnader jämfört med exempelvis katastrofen 1984@85. För det första har Etiopien i dag en duglig katastrofmyndighet och en relativt väl fungerande logistikapparat. Förutsatt att det internationella samfundet ställer upp med tillräckligt stöd så kan denna myndighet tillsammans med utländska givare följa läget och beräkna kommande behov för att därmed få till stånd en effektiv humanitär insats. För det andra har landet haft bra skördar de senaste två åren. Och för det tredje finns numera en gryende medvetenhet från regeringens sida att det också krävs kraftfulla åtgärder för att komma till rätta med de underliggande problemen.

Generaldirektör Bo Göransson, Sida, besökte Etiopien förra veckan och Sida har fattat beslut om att omfördela visst långsiktigt utvecklingsstöd till humanitära insatser. Utmaningen som Lars Ohly pekar på är emellertid att också återföra resurser till långsiktiga insatser som på sikt kan bidra till att förebygga att liknande katastrofer inträffar igen.

Inom ramen för vårt framtida långsiktiga utvecklingssamarbete förutser jag att vissa frågor kommer att bli föremål för en särskild dialog med den etiopiska regeringen. Detta kan exempelvis handla om säkrande av dispositionsrätt till jordbruksmark och till land i urbana områden. Sverige stöder bland annat lovande reformer i Amhararegionen. Vi vill också bidra till att skapa förutsättningar för utveckling av den privata sektorn, inte minst inom ramen för landets egen strategi för fattigdomsbekämpning. Landsbygdsutveckling och livsmedelssäkerhet kommer vidare att fortsätta att utgöra viktiga element i denna dialog.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.