Matsvinnet
Skriftlig fråga 2022/23:882 av Sofia Skönnbrink (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2023-07-31
- Överlämnad
- 2023-08-01
- Besvarad
- 2023-08-15
- Sista svarsdatum
- 2023-08-15
- Svarsdatum
- 2023-08-15
- Anmäld
- 2023-08-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Vi befinner oss just nu i ett läge där extremvädret fortsätter att öka och skördarna minskar. Pågående torka och värmebölja i södra Europa har varit katastrofalt för livsmedelsförsörjningen. Även i Sverige påverkades våra lantbrukare av de höga temperaturerna och den låga nederbörden i början av sommaren.
I ett läge där vi inte kan producera lika mycket livsmedel som innan måste vi se till att förvalta våra resurser på bästa sätt. Ett viktigt steg är att minska det matsvinn som förekommer i alla led i livsmedelskedjan.
Det pratas ofta om hur mycket mat som storhushåll och privatpersoner kastar, desto mindre om vad som skulle behöva göras för att förbättra förädlingsledet mellan primärproduktionen och livsmedelsindustrin. De här processerna har stor utvecklingspotential i Sverige och skulle kunna leda till att färre livsmedel kastas redan innan de når slutkonsument.
Broccoliblad är ett exempel på ett näringsrikt livsmedel som kanske inte skulle vara så lätt att sälja som färskvara men som skulle kunna passa utmärkt i processade livsmedel som bröd och soppor.
En annan utmaning när det kommer till matsvinn är marknadens krav, det vill säga vilka krav som ställs på produkternas utseende och mognadsgrad av grossister, importörer, butiker och i slutändan konsumenter.
I samband med produktion är det vanligt att livsmedel som inte lever upp till standarden lämnas kvar i fält eller sorteras bort, antingen för att de har defekter som gör att de inte går att sälja eller för att man bedömer att priset blir så lågt att det inte är lönsamt att sälja produkterna.
Färska rapporter från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visar att cirka varannan jordgubbe och var tredje morot aldrig ens lämnar åkern eller gården där de har odlats.
Med anledning av detta vill jag fråga landsbygdsminister Peter Kullgren:
På vilket sätt arbetar ministern och regeringen för att motverka matsvinn i den svenska livsmedelskedjan?
Svar på skriftlig fråga 2022/23:882 besvarad av Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Svar på fråga 2022/23:882 av Sofia Skönnbrink (S)
Matsvinnet
Sofia Skönnbrink har frågat mig på vilket sätt jag och regeringen arbetar för att motverka matsvinn i den svenska livsmedelskedjan.
Jag vill börja med att säga att regeringen tar frågan om matsvinn på stort allvar. En tredjedel av den globala livsmedelsproduktionen konsumeras inte. För att bidra till en hållbar utveckling är det viktigt att ett mer effektivt utnyttjande av livsmedelsresurserna kommer till stånd. Ett minskat matsvinn ökar resurseffektiviteten, stärker vår livsmedelsförsörjning och ger ekonomiska vinster längs livsmedelskedjan, inte minst för konsumenterna.
Sverige har skrivit under Agenda 2030 som bland annat innehåller ett mål om att till 2030 halvera det globala matsvinnet och att minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan från jord till bord.
I det svenska miljömålssystemet finns två relevanta etappmål:
En ökad andel av livsmedelsproduktionen ska nå butik och konsument år 2025.
Matsvinnet ska minska så att det sammantagna livsmedelsavfallet minskar med minst 20 viktprocent per capita från 2020 till 2025.
Grunden för regeringens arbete med att minska matsvinnet är Fler gör mer - Handlingsplan för minskat matsvinn 2030 som togs fram av Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Naturvårdsverket 2018. Arbetet fokuserar på fyra områden som omfattar bland annat utveckling av uppföljningsmetoder, samarbete och samarbetsformer mellan branschaktörer i livsmedelskedjan för ökad effektivitet av insatser, insatser för beteendeförändringar hos konsumenter och insatser som möjliggör svinnminimerande val vid inköp, hantering och tillvaratagande av överbliven mat. Till detta tillkommer innovation och forskning om bland annat åtgärdseffektivitet och konsumentbeteende.
Inom ramen för livsmedelsstrategin har regeringen för 2023 avsatt 6 miljoner kronor för att myndigheterna ska fortsätta arbetet i enlighet med handlingsplanen.
Den 5 juli presenterade Europeiska kommissionen ett förslag på en revidering av avfallsdirektivet. Förslaget innebär bland annat nya mål för minskning av matavfall och att medlemsstaterna ska gå igenom och anpassa sina program för att förebygga matsvinn, men också att utveckla och stödja beteendeförändringar, identifiera och åtgärda ineffektivitet i livsmedelsförsörjningskedjan samt uppmuntra till donation av mat och annan omfördelning för mänsklig konsumtion. Förslaget behandlas i ministerrådet under hösten.
Regeringen följer noggrant situationen om matsvinn i den svenska livsmedelskedjan och är beredd att se över möjligheten att sätta in andra lämpliga styrmedel och åtgärder om det bedöms nödvändigt för att nå fastlagda mål.
Stockholm den 15 augusti 2023
Peter Kullgren
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.