Mediepluralism
Skriftlig fråga 2019/20:964 av Matheus Enholm (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-02-14
- Överlämnad
- 2020-02-16
- Anmäld
- 2020-02-18
- Svarsdatum
- 2020-02-26
- Sista svarsdatum
- 2020-02-26
- Besvarad
- 2020-02-26
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
Public service-bolaget SVT gynnas i viss mån på bekostnad av privat drivna lokala nyhetsredaktioner.
Om SVT i kraft av sin storhet väljer att publicera nyheter man funnit på till exempel lokala tidningars hemsidor medför detta en högst reell risk för att nyheten på den lokala sidan förblir oläst. Detta gäller även om SVT hänvisar till den aktör man tagit artikeln från. Förfarandet är givetvis inte olagligt, men följden för de lokala och privata nyhetsredaktionerna blir klick- och annonsbortfall.
I de fall mediekonsumenter gör en nätsökning efter lokala nyheter kommer SVT-artikeln att vara gratis. De lokala nyhetsredaktionerna behöver emellertid i överlevnadssyfte ofta ta betalt för sina artiklar.
Detta förfarande är problematiskt och försvårar för lokala nyhetsredaktioner. Dessa är i behov av att konsumenterna köper deras artiklar. Som det ser ut nu riskerar de inkomstbortfall eller till och med att gå i förlust på enskilda artiklar. Detta trots att de många gånger är först med dem. Processen sker helt lagligt. Det är problematiskt att mediepluralismen inte säkerställs.
Med anledning av detta vill jag fråga kultur- och demokratiminister Amanda Lind:
Ser ministern någon risk med det som anförs ovan och om så är fallet, är ministern beredd att vidta några åtgärder för att säkerställa mediepluralismen?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:964 besvarad av Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
Ku2020/
00216/MD
Kulturdepartementet
Kultur- och demokratiministern samt ministern för idrottsfrågorna
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:964 av Matheus Enholm (SD)
Mediepluralism
Matheus Enholm har frågat mig om jag ser någon risk med att SVT publicerar nyheter som de funnit på lokala tidningars hemsidor och om jag i så fall är beredd att vidta några åtgärder för att säkerställa mediepluralismen.
En kombination av starka oberoende public service-företag och en mångfald av livskraftiga kommersiella nyhetsmedier är grunden för en välfungerande mediemarknad. Att skapa goda förutsättningar för en mångfald av aktörer på mediemarknaden är också ett centralt mediepolitiskt mål.
Medieutvecklingen har de senaste åren inneburit stora utmaningar för många kvalitativa nyhetsmedier, framför allt på lokal nivå. En av de viktigaste orsakerna är den förändrade annonsmarknaden där en allt större andel av annonsintäkterna går till globala plattformsföretag, vilket påverkar många nationella och lokala nyhetsmediers förutsättningar att finansiera kvalitativ journalistik.
Med sin stabila finansiering och sitt uppdrag i allmänhetens tjänst har public service en särställning på mediemarknaden. Hösten 2019 beslutade riksdagen om inriktningen för public service de kommande åren, med utgångspunkt i propositionen Ett modernt public service nära publiken – villkor 2020–2025 (prop. 2018/19:136). I propositionen konstateras att Sveriges Radio (SR) och Sveriges Television (SVT) har ett särskilt ansvar att värna om en mediemångfald. I propositionen understryks också företagens ansvar att fokusera på sin kärnverksamhet, dvs. att erbjuda radio och tv. Att företagen även i sin nyhetsverksamhet upprätthåller ett fokus på ljud och rörlig bild är av stor betydelse för att värna en mångfald av lokala nyhetsmedier.
I SR:s och SVT:s medelsvillkor för perioden 2020–2025 har det förts in ett nytt villkor om att företagen i sin nyhetsverksamhet ska ta hänsyn till kvalitativa nyhetsmediers konkurrensförutsättningar, i syfte att värna en mångfald av perspektiv på en livskraftig mediemarknad.
Hur SR och SVT väljer att samverka med lokala medieaktörer för att bidra till en mångfald av perspektiv avgörs av företagen själva i dialog med de kommersiella medieaktörerna. Liksom när det gäller övriga villkor för public service-företagens verksamhet ska de insatser som vidtas för att uppfylla villkoret redovisas i de årliga public service-redovisningarna. Det är sedan granskningsnämnden för radio och tv vid Myndigheten för press, radio och tv som bedömer om villkoret har uppfyllts.
Stockholm den 26 februari 2020
Amanda Lind
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.