mikrobicider

Skriftlig fråga 2003/04:1098 av Hägg, Carina (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-04-21
Anmäld
2004-04-21
Besvarad
2004-04-28
Svar anmält
2004-04-28

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 21 april

Fråga 2003/04:1098

av Carina Hägg (s) till statsrådet Carin Jämtin om mikrobicider

Insatser som förebyggande arbete, tillgång till bromsmediciner och ett vaccin behövs i kampen mot hiv/aids. Både män och kvinnor behöver tillgång till skyddsmedel som de själva har kontroll över. För män finns kondom och i dag finns också en kvinnlig kondom, femidom. Men det finns även förhoppningar om att mikrobicider kan bli ett ytterligare alternativ. Mikrobicider är kemiska medel i former som kräm och gele som ska verka som en barriär mot ospecifika eller ett specifikt virus och därmed i förlängningen skydda mot hiv/aids. Forskningen om mikrobicider har varit begränsad trots att dessa skulle vara ett välkommet alternativ. Mot den bakgrunden uppstår frågan om mikrobicider stöds genom Sveriges bistånd.

Avser biståndsminister Carin Jämtin att vidta några åtgärder för att anslag till forskning om mikrobicider anslås?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:1098 besvarad av

den 28 april

Svar på fråga 2003/04:1098 om mikrobicider

Statsrådet Carin Jämtin

Carina Hägg har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att anslag till forskning om mikrobicider anslås.

Kampen mot hiv/aids innehåller flera olika inslag. I FN-deklarationen mot hiv/aids i juni 2001 slogs fast att det förebyggande arbetet ska stå i centrum. Vår viktigaste uppgift måste vara att förhindra att smittan sprids ytterligare. Därutöver måste insatser göras för att öka möjligheterna för fattiga människor att få vård och behandling, inklusive tillgång till bromsmediciner, stärka forskningen och öka stödet till arbetet med att få fram vacciner. Dessutom kräver de allvarliga följderna av hiv/aids i de hårdast drabbade länderna åtgärder för att lindra verkningarna, som ju slår mot så gott som varje sektor i samhället. Enligt regeringens uppfattning kräver ett framgångsrikt arbete mot hiv/aids att varje länk i denna kedja förstärks. I denna kedja utgör forskning om mikrobicider således ett av flera viktiga led.

Hiv/aids är som bekant ett av de fyra områden där regeringen i år gör särskilda satsningar. Bland dessa ingår höjda svenska anslag till flera FN-organ som arbetar med hiv/aids. Även Sida har fått i uppdrag att öka sina insatser mot hiv/aids.

När det gäller specifikt frågan om mikrobicider vill jag först understryka hur värdefulla dessa skulle kunna vara i arbetet mot spridning av hiv/aids.

Skeva maktförhållanden mellan kvinnor och män samt begränsade möjligheter för kvinnan att bestämma över sin egen kropp gör att kvinnor är särskilt utsatta i många länder. Kondom är i dag det främsta skyddet mot hiv/aids, men det är tyvärr inte självklart att kvinnan ges möjlighet att styra över dess användning. Genom mikrobicider skulle kvinnan ges en möjlighet att själv skydda sig mot hiv/aids, eftersom kvinnan självständigt kan besluta om dess användning. Genom att på olika sätt stärka kvinnors ställning och makt, till exempel över rätten till sin egen kropp, kan vi nå viktiga framsteg i kampen mot hiv/aids.

Det mesta av den forskning kring hiv/aids som Sida stöder är av vikt för utvecklingen av såväl mikrobicider som vacciner. Bidraget till de olika program som Sida stöder som gäller mikrobicidrelaterad forskning uppgår till omkring 14 miljoner kronor per år. Därtill ska läggas de anslag för hiv/aids-forskning som finns i vissa bilaterala forskningsprogram. Tanzania är det land som får mest stöd för hiv/aids-forskning och drygt 15 miljoner kronor avsätts under perioden 2004@2007 för forskning som direkt eller indirekt rör mikrobicider.

Bekämpningen av hiv/aids kommer också fortsatt att vara ett högt prioriterat område för den svenska regeringen.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.