minoriteternas nationella och kulturella rättigheter i Turkiet
Skriftlig fråga 2001/02:1515 av Artin, Murad (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-08-15
- Besvarad
- 2002-08-23
- Anmäld
- 2002-09-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 15 augusti
Fråga 2001/02:1515
av Murad Artin (v) till utrikesminister Anna Lindh om minoriteternas nationella och kulturella rättigheter i TurkietDen 1 augusti antog det turkiska parlamentet ändringar i sin lagstiftning gentemot landets minoriteter. Dessa ändringar har i medierna slagits upp som stora och genomgripande förändringar när det gäller turkiska medborgares "rätt att lära sig främmande språk och dialekter". Detta skulle, har det sagts, innebära att de många nationella minoriteterna i Turkiet skulle få undervisning i sitt modersmål. Men det finns omfattande restriktioner. För det första handlar det endast om kurser i privat regi. För det andra ska varje enskilt projekt godkännas av utbildningsministeriet. För det tredje ska kurserna ha ministerrådets tillstånd. För det fjärde ska Nationella säkerhetsrådet, dvs. i praktiken militären, ha tillstyrkt varje enskild kurs. Man kan förstås se förändringarna som något positivt såtillvida att man i turkiska parlamentet inte längre enträget förnekar minoritetsproblemen, men kan inte ses som något avgörande steg för att uppfylla Köpenhamnskriterierna för medlemskap i EU. Snarare är förslaget en papperstiger.
Jag vill fråga utrikesministern Anna Lindh:
Vad avser ministern att göra för att i EU:s ministerråd klargöra det faktiska innehållet och den verkliga betydelsen av Turkiets s.k. språkreformer?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:1515 besvarad av
den 22 augusti
Svar på frågorna 2001/02:1491 om implementering av förändrad lagstiftning i Turkiet och 1515 om minoriteternas nationella och kulturella rättigheter i Turkiet
Utrikesminister Anna Lindh
Marianne Andersson har frågat mig hur regeringen inom EU avser att arbeta för de mänskliga rättigheterna i Turkiet, med särskild vikt på uppföljningen av de senaste besluten om det kurdiska språket och avskaffande av dödsstraffet. Murad Artin har frågat vad jag avser att göra för att klargöra det faktiska innehållet och den verkliga betydelsen av Turkiets s.k. språkreformer.
Regeringen kommer att fortsätta att, inom ramen för EU, kräva att Turkiet ska uppfylla de krav som finns i EU:s partnerskapsdokument, där det fastslås vilka prioriteringar som den turkiska regeringen bör göra för att uppfylla Köpenhamnskriterierna.
Såväl Sverige som övriga EU-länder har välkomnat det senaste reformpaketet som med stor majoritet antogs av det turkiska parlamentet den 3 augusti. Paketet innehåller viktiga reformer, såsom dödsstraffets avskaffande i fredstid och tillåtandet av andra språk än turkiska i radio och TV-sändningar liksom i privat undervisning. Reformpaketet är ett steg i rätt riktning. Samtidigt är det viktigt att dessa reformer så snart som möjligt genomförs i praktiken.
Kommissionen kommer, i den översynsrapport som publiceras i oktober, att göra en grundlig bedömning av alla reformer som har antagits sedan den förra rapporten publicerades i november förra året. Rapporten kommer också att utvärdera det faktiska genomförandet av reformerna.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.