Minskade skatteintäkter som följd av kraftigt höjd effektskatt på kärnkraft
Skriftlig fråga 2015/16:167 av Lars Hjälmered (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2015-10-22
- Överlämnad
- 2015-10-22
- Anmäld
- 2015-10-23
- Sista svarsdatum
- 2015-10-28
- Svarsdatum
- 2015-11-04
- Besvarad
- 2015-11-04
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet fattade tidigare i år beslut om att kraftigt höja effektskatten på kärnkraft, den så kallade kärnkraftsskatten. De tre partierna valde att höja kärnkraftsskatten med 17 procent trots att energimarknaden befinner sig i ett läge med historiskt låga elpriser och en bristande lönsamhet.
Under sommaren och hösten har besked och beslut kommit från energiföretag om att fyra kärnkraftsreaktorer avvecklas i förtid. Företagen är tydliga med att besluten grundar sig i en kombination av låga elpriser och en hög kärnkraftsskatt. En förtida stängning av fyra reaktorer innebär enligt uppgift ett statsfinansiellt minus på 1,5 miljarder kronor. Dessa minskade skatteintäkter kan komma att falla inom statsbudgetens planeringshorisont.
I samband med att riksdagen skulle besluta om höjningen uttryckte energiministern att den kraftiga höjningen av kärnkraftsskatten handlade om att få in mer skattepengar till statskassan. Det kan nu konstateras att beslutet tvärtom kommer att resultera i ett mycket stort hål i statsfinanserna.
Med anledning av det ovan anförda vill jag fråga finansministern:
Vilken nettoeffekt bedömer finansministern att den kraftigt höjda effektskatten på kärnkraft har på de offentliga finanserna?
Svar på skriftlig fråga 2015/16:167 besvarad av Finansminister Magdalena Andersson (S)
Dnr Fi2015/04877/S2 | ||
Finansdepartementet |
Finansministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:167 av Lars Hjälmered (M) Minskade skatteintäkter som följd av kraftigt höjd effektskatt på kärnkraft
Lars Hjälmered har frågat mig vilken nettoeffekt den höjda effektskatten på kärnkraft har på de offentliga finanserna.
Offentligfinansiella bedömningar till följd av en regeländring beräknas utifrån läget under ikraftträdandeåret, bl.a. med antagande om oförändrade skattebaser, och redovisas i samband med att regeringens förslag lämnas till riksdagen. Regeringens bedömning av bl.a. nettoeffekten från den höjda skatten på termisk effekt redovisades därför i propositionen Vårändringsbudget för 2015 som lämnades till riksdagen i april 2015.
Vattenfall har under hösten 2015 beslutat att två reaktorer i Ringhals kommer att stängas under 2019/2020. E.ON har meddelat att de avser stänga Oskarshamn 1 och att Oskarshamn 2, som har varit avstängd sedan 2013, inte kommer att startas igen. När en reaktor stängs kommer skattebasen för skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer att minska motsvarande den installerade termiska effekten i reaktorn. Påverkan på skattebasen, och på skatteintäkterna, uppstår därmed när respektive reaktor stängs. De effekter på skatteintäkter som stängda kärnkraftsreaktorer leder till är något som kommer att beaktas i Finansdepartementets makroekonomiska analyser och prognoser.
Att både Vattenfall och E.ON aviserat en stängning av de äldsta reaktorerna är inte oväntat. Marknadspriserna på el har varit låga under en tid och förväntas vara så en lång tid framöver. Prisnivån baseras på att det finns ett överskott på el på marknaden. Det naturliga i en sådan situation är att de mest olönsamma – vilket oftast är de äldsta – produktionsenheterna plockas ut från marknaden. Det är precis det som nu aviserats.
Det anförs ofta att det är just effektskatten som är droppen som fått bägaren att rinna över och som gör vissa kärnkraftsreaktorer olönsamma. Jag kan då hänvisa till Magnus Hall som bl.a. uttalat att det inte är effektskatten per se som gör att Vattenfall vill stänga Ringhals 1 och 2. Det är den sammantagna effekten med elpriser som halverats sedan 2010, låga priser på kol och en låg efterfrågan på el som påverkar beslutet.
Stockholm den 4 november 2015
Magdalena Andersson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.