Minskade vårdköer
Skriftlig fråga 2021/22:828 av Johnny Skalin (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-01-19
- Överlämnad
- 2022-01-19
- Anmäld
- 2022-01-20
- Svarsdatum
- 2022-01-26
- Sista svarsdatum
- 2022-01-26
- Besvarad
- 2022-01-26
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Sverige har för närvarande lägst antal vårdplatser i hela EU. Det innebär att vårdpersonalen, även högt utbildade läkare, tvingas använda arbetstid till att inte bara bortprioritera patienter utan även till att leta sjukvårdsplatser inom sjukhusens olika avdelningar.
På vissa sjukhus är läkarbrist ett problem medan det på andra sjukhus saknas sjuksköterskor. När sjukhusen saknar balans mellan olika yrkesgrupper påverkas vårdens effektivitet, och vården blir dyrare. Men det kan även innebära att vården i sig blir mindre effektiv och att vårdpersonalen får tuffare arbetspass.
Under rådande pandemi skjuts på detta planerade operationer upp. Med rådande struktur är vårdköerna dessutom ojämnt fördelade över riket. Det torde därmed med fog kunna hävdas att sjukvården behöver få ett högre politiskt fokus samt att en hållbar idé för hur vårdens effektivitet ska förbättras behöver presenteras.
Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:
Hur planerar regeringen att finansiera och strukturera upp ett framtida vårdsystem med hög effektivitet, hög kvalitet och korta vårdköer med rimliga arbetsvillkor för personalen?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:828 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
Svar på fråga 2021/22:828 av Johnny Skalin (SD)
Minskade vårdköer
Johnny Skalin har frågat mig hur regeringen planerar att finansiera och strukturera upp ett framtida vårdsystem med hög effektivitet, hög kvalitet och korta vårdköer med rimliga arbetsvillkor för personalen.
Regionerna är enligt hälso- och sjukvårdslagen ytterst ansvariga för att erbjuda en god och tillgänglig hälso- och sjukvård till befolkningen.
När det gäller arbetsmiljö och arbetsvillkor för vårdens personal är det vårdens arbetsgivare som har det yttersta ansvaret. En förutsättning för att vården ska fungera väl är att det finns tillräckligt med personal med rätt kompetens och att personalen kan verka i en god arbetsmiljö.
För regeringen är det högt prioriterat att bidra till att stärka förutsättningarna för vårdens medarbetare och till att beta av de coronaköer som har uppstått till följd av pandemin.
Bland annat har regeringen inrättat ett nationellt vårdkompetensråd som ska kartlägga, samordna och effektivisera kompetensförsörjningen av personal inom vården. Regeringen har för 2022 avsatt cirka 80 miljarder kronor på hälso- och sjukvårdsanslagen inom utgiftsområde 9, varav cirka 3 miljarder kronor avsätts för fortsatta insatser för att stärka hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. Av dessa avsätts 500 miljoner kronor för vidareutbildning för sjuksköterskor. Vidare har regeringen utökat antalet utbildningsplatser för flera vårdyrken.
På arbetsmiljöområdet har exempelvis Arbetsmiljöverket erhållit stärkta resurser och en arbetsmiljöstrategi för 2021–2025 har tagits fram. I Arbetsmiljöverkets åtgärdsplan för strategin är arbetsmiljön i välfärden ett av fem prioriterade områden för myndigheten.
Regeringen stöder även regionerna i tillgänglighetsarbetet och i att hantera de uppdämda vårdbehoven. I augusti 2020 tillsattes Delegationen för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården som bl.a. ska stödja ett effektivt resursutnyttjande och stödja regionernas och kommunernas arbete med utvecklingen av en nära och tillgänglig vård. Under 2022 avsätter regeringen även cirka 3 tillgänglighetsmiljarder för att korta väntetiderna i vården. Därutöver avsätts 6 miljarder kronor 2022 för covidvården och för att stötta regionerna i hanteringen av coronaköerna.
Regeringen genomför även en primärvårdsreform i syfte att det ska bli lättare att få tid i primärvården och för att befolkningen ska få tillgång till en fast läkarkontakt på sin vård- eller hälsocentral. En stark primärvård är en nyckel till en välfungerande och tillgänglig hälso- och sjukvård av hög kvalitet.
Stockholm den 26 januari 2022
Lena Hallengren
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.