minskning av biståndsverksamheten 1999
Skriftlig fråga 1998/99:558 av Andersson, Marianne (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-04-21
- Anmäld
- 1999-04-27
- Besvarad
- 1999-05-06
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 21 april
Enligt uppgifter innebär begränsningsbeloppen för de olika utgiftsområdena att Sida under 1999 tvingas minska sin planerade verksamhet med ca l,4 miljarder. Dessutom även en kraftig minskning av UD:s resurser till multilateralt biståndsarbete. Det skulle bero på att de reservationer som både Sida och UD har från föregående år räknas in i totalbeloppet. Stämmer de uppgifterna? De finns inte redovisade i vårbudgeten. Det som finns redovisat där är att biståndsnivån i kronor är nedskriven för de närmaste två åren med totalt ca 1 miljard jämfört med budgeten i höstas. Ändå skriver regeringen i texten att biståndet ökar.
Är det på det sättet för 1999 uppstår en rad frågor: Var skall de nya pengarna till Kosovo tas? Hur mycket kan Sverige då ställa upp med för Balkan i år? Hur skall Sverige klara utlovade insatser för att lindra orkanen Mitch härjningar? Kommer de enskilda organisationernas biståndsverksamhet att drabbas? Kommer kortsiktiga akutinsatser att ställas mot långsiktiga, förebyggande åtgärder? Hur går det med Sveriges insatser för skuldavskrivningar för de fattigaste länderna i enlighet med Jubilee 2000 som regeringen enligt uttalanden är positiv till? Vilken beredskap finns för nya akutinsatser? Listan kan göras mycket längre.
Vad avser statsrådet Schori att göra för att Sverige skall kunna leva upp till sina biståndsåtaganden under 1999?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:558 besvarad av
- Statsrådet Pierre Schori
den 6 maj
Marianne Andersson har frågat mig vad jag avser göra för att Sverige skall kunna leva upp till sina biståndsåtaganden under 1999.
Utgiftsbegränsningen för utvecklingssamarbetet innebär att högst 11,15 miljarder kronor får utbetalas under 1999. Denna siffra finns redovisad i regeringens ekonomiska vårproposition. Begränsningsbeloppet innebär att ett belopp motsvarande årets anslagna medel kan utnyttjas men ingenting därutöver. Detta innebär att vissa planerade utbetalningar måste skjutas till nästa år.
Det är riktigt att vissa av Sidas planerade utbetalningar måste innehållas med anledning av utgiftsbegränsningen, liksom att en minskning av UD:s multilaterala bistånd blir nödvändig. Alla medel som inte kan utnyttjas i år förs över till nästa budgetår vilket innebär att den totala biståndssumman blir densamma men med en annan fördelning över tiden.
Även med utgiftsbegränsningen kommer vi att klara 0,7 %-målet under 1999 och biståndet kommer att öka framöver, från dagens nivå på 0,705 % till 0,74 % år 2002. Att de anslagna medlen för utvecklingssamarbete har minskat i förhållande till höstens budgetproposition beror på att prognosen för bruttonationalinkomsten (BNI) har reviderats nedåt. De slutgiltiga anslagsbeloppen för påföljande budgetår fastställs först i augusti.
Vad som händer nu är att vi tvingas skjuta en del utbetalningar på framtiden. Detta kommer att göras så att negativa effekter för verksamheten undviks så långt det är möjligt. Vi skjuter upp en del utbetalningar till FN, Världsbanken och EU. Sida får ett helt årsanslag men tvingas tillfälligt skjuta upp planerade utbetalningar på över en miljard. Diskussion om hur detta skall göras pågår för närvarande mellan Sida och regeringen och ett beslut kommer att tas den 12 maj.
Redan nu vet vi att vi klarar den humanitära sidan. Det gäller framför allt Kosovo. Det gäller också Centralamerika och andra humanitära katastrofer runt om i världen. Och vi kommer att skapa beredskap för oväntade situationer.
Inom ett område som nämns i frågan, nämligen skuldlättnader, kommer vi sannolikt att vara tvungna att senarelägga en del betalningar. Men trots detta kommer vi även i år att använda drygt 500 miljoner kronor för skuldlättnader till de fattigaste länderna.
Sammanfattningsvis är det viktigt att betona att vår politik inte förändrats. Pengarna försvinner inte, de kommer att användas något senare. Och med budgeten under kontroll och med positiva prognoser för den svenska ekonomin kommer det svenska biståndet att öka, något som tyvärr inte gäller för alla andra industriländer.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.