Till innehåll på sidan

Modernisering av lagstiftningen om moderna växtförädlingsmetoder

Skriftlig fråga 2020/21:2894 av Staffan Eklöf (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-05-17
Överlämnad
2021-05-18
Anmäld
2021-05-19
Svarsdatum
2021-05-26
Sista svarsdatum
2021-05-26
Besvarad
2021-05-26

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)

 

År 2019 riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen att den ska verka för en modernisering av gentekniklagstiftningen och en teknikneutral lagstiftning. I en interpellationsdebatt samma år sa miljöminister Isabella Lövin att det även var regeringens åsikt.

På uppmaning från medlemsstaterna har nu EU-kommissionen gjort en studie och levererat en rapport om nya genteknikers status i ljuset av domslutet i EU-domstolen, fall C-528/16. EU-kommissionen anser också att lagstiftningen är föråldrad, pekar på att unionen halkar efter omvärlden och redovisar inkomna synpunkter att den befintliga lagstiftningen skapar svårigheter för forskningen i unionen. Rapporten visar även att modern växtförädling behövs, inte minst för att klara miljö och ekonomi i Europas jordbruk och för att nå målen i strategin Från jord till bord, strategin för biologisk mångfald och FN:s hållbarhetsmål.

För vissa av de studerade teknikerna har EU:s livsmedelssäkerhetsmyndighet, Efsa, inte kunnat identifiera några som helst nya risker jämfört med konventionell växtförädling.

Det faktum att många av de resulterande genetiska förändringarna är identiska med sådana som kan framkallas med konventionella, oreglerade förädlingsmetoder och identiska med naturliga mutationer gör det också svårt, för att inte säga omöjligt, att driva igenom effektiv reglering och att göra effektiv tillsyn med dagens regler. Det kan skapa stora administrativa problem och dispyter inom WTO.

EU-kommissionen anser att fördelarna måste kunna skördas samtidigt som man adresserar bekymmer. Den vill således att en risk–nytta-bedömning ska kunna göras och inte bara en riskbedömning. På så sätt närmar sig EU-kommissionen det bedömningssystem som finns i dag i Sverige för genteknik i kraft av den etiska bedömningen som följer av förarbetena till miljöbalken.

Närmast följer diskussioner med EU-parlamentet och rådet.

Med anledning av detta vill jag fråga miljö- och klimatminister Per Bolund följande:

 

Vad avser ministern att göra för att utnyttja den möjlighet som har öppnats för att förverkliga riksdagens och regeringens numera gemensamma målsättning att gentekniklagstiftningen ska moderniseras och göras teknikneutral?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:2894 besvarad av Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)

M2021/ 01050 Miljödepartementet Miljö- och klimatministern samt vice statsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:2894 av Staffan Eklöf (SD)
Modernisering av lagstiftningen om moderna växtförädlingsmetoder

Staffan Eklöf har frågat mig vad jag avser att göra för att utnyttja den möjlighet som har öppnats för att förverkliga riksdagens och regeringens numera gemensamma målsättning att gentekniklagstiftningen ska moderniseras och göras teknikneutral.

Regeringen välkomnar den gedigna studien från Europeiska kommissionen. Regeringen instämmer i studiens slutsatser och att den sammantagna lagstiftningen för genetiskt modifierade organismer (GMO-lagstiftningen) behöver ses över när det gäller genomförandet för vissa användningar av nya genomiska tekniker. Regeringen ser fram emot den fortsatta processen och konstruktiva förslag från kommissionen i det fortsatta arbetet med frågan. Regeringen ser positivt på att man tar mer hänsyn till produktens egenskaper och användning vilket skulle möjliggöra en bättre analys av produktens säkerhet med avseende på människors och djurs hälsa och miljön.

Studien innehåller inga policyförslag. Regeringen kommer att noggrant analysera de förslag som lämnas och verka för en ändamålsenlig lagstiftning som tar hänsyn till risker på ett proportionerligt sätt och som är så flexibelt utformad att den står sig när tekniken utvecklas.

Stockholm den 26 maj 2021

Per Bolund

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.