moratorium mot användning av klustervapen

Skriftlig fråga 2002/03:779 av Nilsson, Martin (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-04-09
Anmäld
2003-04-09
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2003-04-22
Svar anmält
2003-04-24

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 9 april

Fråga 2002/03:779

av Martin Nilsson (s) till utrikesminister Anna Lindh om moratorium mot användning av klustervapen

USA:s pågående användning av klustervapen i kriget mot Irak gör det angeläget att diskutera hur användningen av dessa vapen, som resulterar i blindgångare som slår urskillningslöst mot civilbefolkningen, bör regleras internationellt.

Inom FN pågår förhandlingar om att upprätta ett tilläggsprotokoll till 1980 års vapenkonvention. Protokollet ska behandla så kallade explosiva lämningar av krig, vilket inkluderar blindgångare från klusterbomber. Det nya protokollet ska omfatta regleringar för att minska de humanitära konsekvenserna av blindgångare efter krig, till exempel krav på att de som använder sådana vapen ska ha ansvar för röjningen eller bidra med information för att underlätta röjning och tillhandahålla varning för civilbefolkningen om farorna med vapnen. Flera länder har tidigare föreslagit att protokollet också skulle innefatta tekniska förbättringar av klusterbomber för att minska risken för blindgångare, till exempel ett krav på att klustervapen måste vara försedda med självförstörelsemekanismer.

Nu framstår det dock som om man beslutat att protokollet inte ska omfatta ens denna lägre ambition.

Det är nu dags att också börja arbeta för en internationell norm och på sikt ett internationellt förbud mot klustervapen. Ett steg i denna riktning skulle vara ett moratorium mot användningen av klustervapen.

Avser utrikesministern att verka för ett svenskt och globalt moratorium mot användningen av klustervapen?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:779 besvarad av

den 22 april

Svar på frågorna 2002/03:778 om användning av klustervapen och 2002/03:779 om moratorium mot användning av klustervapen

Utrikesminister Anna Lindh

Martin Nilsson har frågat mig om jag avser att verka för ett svenskt och globalt moratorium mot användningen av klustervapen samt om jag avser att verka för ett stopp för användning av klustervapen av USA och dess allierade i det pågående kriget mot Irak.

Som Martin Nilsson nämner i frågan pågår nu internationella förhandlingar om ett nytt protokoll till 1980 års vapenkonvention om så kallade explosiva lämningar av krig. Sverige och övriga EU är pådrivande i processen. Sverige förespråkar att protokollet, vars syfte är att minimera de humanitära konsekvenserna av oexploderad ammunition, även måste omfatta förebyggande regler. Det är ju framför allt genom olika förebyggande åtgärder som stora mängder av oexploderad ammunition kan undvikas i framtiden. Ett led i dessa ansträngningar är att öka kvaliteten på och tillförlitligheten hos de vapen och ammunitionstyper, inklusive klusterbomber, som används så att dessa vapen inte riskerar att explodera i efterhand.

För svensk del är det också viktigt att protokollet bland annat omfattar tydligt ansvar för olika åtgärder efter ett krig såsom att röja oexploderad ammunition, samt att varna och utbilda civilbefolkningen om faran som dessa lämningar utgör. Vi verkar också för att protokollet ska innehålla uppmaningar till stater att bistå drabbade länder i att ta hand om människor som fallit offer för explosiva lämningar.

Sverige har hela tiden aktivt engagerat sig för att stärka 1980 års vapenkonvention och för att reglera de vapen som anses vara särskilt skadebringande och ha indiskriminerande effekter. Nu har vi möjligheten att ytterligare stärka denna konvention och på så sätt minska det humanitära lidande som bland annat klusterbomber orsakar för civila.

Klusterbomber är i sig inte förbjudna enligt folkrätten, men de omfattas givetvis av humanitärrättsliga regler för hur vapen får användas under en väpnad konflikt. Endast militära mål får anfallas. Alla tänkbara försiktighetsåtgärder måste vidtas för att skydda civilbefolkningen, civila och civil egendom. Detta gäller naturligtvis även i den militära konflikten i Irak, som nu förhoppningsvis är över.

Det stöd Sverige ger till humanitär minröjning varje år omfattar också stöd till röjning av ammunition som inte har exploderat. Sverige, genom Räddningsverket, har för avsikt att bistå FN i röjningen av odetonerade minor, bomber och ammunition efter konflikten i Irak. Under 2002 uppgick det svenska stödet till humanitär min- och ammunitionsröjning till drygt 70 miljoner kronor.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.