Mundogas Oslo och dess påverkan på Östersjön

Skriftlig fråga 2022/23:606 av David Perez (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-04-26
Överlämnad
2023-04-27
Anmäld
2023-04-28
Svarsdatum
2023-05-03
Sista svarsdatum
2023-05-03
Besvarad
2023-05-03

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

 

Östersjön är ett känsligt inlandshav, och regeringen gör mycket för att begränsa miljöfarliga utsläpp som kan få negativa konsekvenser för det marina ekosystemet.

Det norska tankfartyget Mundogas Oslo förliste år 1966 i Ålands hav, på gränsen till finskt territorialvatten, cirka tre och en halv landmil från Örskär. Tankfartyget hade en last på 2 000 ton ammoniak i sex olika tankar. En av dessa bärgades kort efter fartygets förlisning, och fem finns kvar i vraket. Det är i dag oklart hur mycket av lasten som finns kvar på Östersjöns botten.

Kustbevakningen har undersökt fartyget i omgångar och har uttalat att det är en tidsfråga innan tankarna rostar sönder. Enligt gällande regler är det ägaren som har ansvaret för att bärga vraket, men Sjöfartsverket kan ta beslut om att bärga det om det föreligger hinder för sjöfart. Kustbevakningen kan också besluta att bärga ett vrak om det bedöms vara en fara för miljön. Skeppet finns med på en lista från Havs- och vattenmyndigheten över angelägna skepp att bärga. Tyvärr väntas detta inte ske i närtid.

Fram till dess att regeringen eller ansvarig myndighet beslutar att bärga vraket finns det en uppenbar risk för både sjöfart och människoliv. Exempelvis om en tank skulle lossna och flyta upp till ytan.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Romina Pourmokhtari:

 

Vad avser statsrådet att göra för att vraket inte ska hota sjöfart, inlandshavets känsliga ekosystem eller människoliv? 

Svar på skriftlig fråga 2022/23:606 besvarad av Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

KN2023/0299 3 Till riksdagen

Svar på fråga 2022/23:606 av David Perez (SD)

Mundogas Oslo och dess påverkan på Östersjön

David Perez har frågat mig vad jag avser att göra för att vraket Mundogas Oslo inte ska hota sjöfart, inlandshavets känsliga ekosystem eller människoliv.

Längs Sveriges kuster finns ungefär 300 vrak som klassats som miljöfarliga av Sjöfartsverket, varav 30 utgör en akut miljöfara. Läckande vrak utgör en stor fara för växter och djur i svenska vatten. Främst påverkas organismer som lever i närområdet av vraket, men oljan kan också med vattenströmmar sprida sig till andra områden. Många av vraken innehåller stora mängder olja som, när den läcker ut, kan orsaka skador i stora områden.

Arbetet med sjunkna vrak sker i samverkan mellan flera myndigheter. Sjöfartsverket gör sjömätningar för att kontrollera vrakens status och läge. Kustbevakningen och Försvarsmakten gör dykningar och filmar vraken för att genomföra mer noggranna undersökningar av vraken och vilken miljörisk de utgör. Statens maritima och transporthistoriska museer bistår med att ta fram historiken om fartygsvraken och förlisningstillfället medan Chalmers tekniska högskola stödjer utvecklingen av riskutvärderingsverktyget Vraka. Havs- och vattenmyndigheten samordnar sedan själva arbetet med att undersöka och bärga olja och förlorade fiskeredskap från de vrak som bedömts som mest miljöfarliga.

Sedan 2018 har det årligen avsatts medel till Havs- och vattenmyndigheten för arbetet med att undersöka och bärga olja och förlorade fiskeredskap från vrak. År 2023 uppgår denna anslagspost till ca 40 miljoner kronor.

Under 2022 färdigställdes tömningen av vraket Skytteren vid Måseskär, som klassas som Sveriges miljöfarligaste vrak. Dessutom undersöktes och tömdes vraket Rone utanför Gotland. Sammantaget bärgades 245 000 liter olja och oljeblandat vatten från dessa vrak. Enligt Havs- och vattenmyndigheten planeras sanering av vraken Harburg, Mundogas och Nynäs I att genomföras under 2024 och 2025.

Stockholm den 3 maj 2023

Romina Pourmokhtari

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.