Myndighet med ansvar för teckenspråkig kultur
Skriftlig fråga 2012/13:616 av Carlsson i Hisings Backa, Gunilla (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2013-06-20
- Anmäld
- 2013-06-24
- Besvarad
- 2013-06-26
- Svar anmält
- 2013-06-26
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 20 juni
Fråga
2012/13:616 Myndighet med ansvar för teckenspråkig kultur
av Gunilla Carlsson i Hisings Backa (S)
till kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth (M)
Det finns i dag ingen myndighet med övergripande ansvar för den teckenspråkiga kulturen, vilket bland annat organisationen We Sign uppmärksammat.
Kulturrådet har inom ramen för sitt nuvarande uppdrag inte möjlighet att ta på sig detta uppdrag, och Myndigheten för tillgängliga medier har endast uppdraget att distribuera översatt litteratur.
Riksteaterns Tyst Teater bär en del av det nationella uppdraget, men då som en del av Riksteaterns uppdrag.
På Kulturdepartementet hanteras dessa frågor under funktionsnedsättning trots att de är språk- och kulturfrågor.
Det är flera frågor som behöver få en bättre behandling: förbättrad nationell kompetens avseende svenskt teckenspråk, dövas kultur, teckenspråkig identitet samt teckenspråkigt kulturliv och kulturarv.
Kulturrådet borde vara en lämplig myndighet för att hantera dessa frågor men behöver då få ett tydligt uppdrag.
Min fråga till kulturministern är därför vilka åtgärder ministern tänker vidta med anledning av ovanstående.
Svar på skriftlig fråga 2012/13:616 besvarad av Kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth
Svar på fråga
2012/13:616 Myndighet med ansvar för teckenspråkig kultur
Kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth
Gunilla Carlsson i Hisings Backa har frågat mig vad jag avser att göra när det gäller behovet av en myndighet med övergripande ansvar för teckenspråkig kultur.
Inledningsvis vill jag nämna att det svenska teckenspråkets ställning har stärkts genom språklagen (2009:600) som trädde i kraft den 1 juli 2009. Institutet för språk och folkminnen har ett särskilt uppdrag att samla in, bevara, vetenskapligt bearbeta och sprida material om svenskt teckenspråk.
Ett av regeringens kulturpolitiska mål är att främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor. Men naturligtvis påverkas tillgängligheten till kulturlivet av olika faktorer, beroende på vars och ens förutsättningar. För teckenspråkstalande är det till exempel viktigt att teknik, som textning och andra hjälpmedel, fungerar tillsammans med de konstnärliga uttryckssätten. Lika viktigt är möjligheterna till utbildning inom olika konst- eller kulturområden.
Det svenska teckenspråket har under de senaste åren fått mer utrymme bland annat i medier och som scenkonst. Stockholms dramatiska högskola tog hösten 2011 in sju elever på ett 3-årigt skådespelarprogram på teckenspråk. För första gången finns nu en samling språkliga data för svenskt teckenspråk som kan användas vid språkforskning. Avdelningen för teckenspråk på institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet genomför under tre år också ett projekt på området.
Myndigheten för tillgängliga medier har bland annat i uppgift att främja teckenspråkig litteratur. Det innebär att tidigare utgivning digitaliseras, katalogiseras och förs över till myndighetens arkiv för distribution via alla biblioteksformer. I dagsläget finns ca 130 titlar teckenspråkig barnlitteratur tillgängliga för nedladdning och utlåning. Det är en betydande förbättring av spridningen av teckenspråkig litteratur där tidigare enstaka fysiska exemplar funnits tillgängliga på några få bibliotek. Under 2013 utreder Myndigheten för tillgängliga medier hur ett vidgat uppdrag inom teckenspråksområdet kan se ut. Ett angeläget område enligt myndigheten är nyproduktion av teckenspråkig litteratur. Utredningen planeras vara klar hösten 2013 och kommer då att redovisas för regeringen.
Sedan 2010 är också det statliga litteraturstöd som fördelas via Statens kulturråd teknikneutralt, vilket betyder att det är öppet att söka för den som bedriver utgivarverksamhet av teckenspråkig litteratur. Litteraturstödet syftar till att främja mångfald, kvalitet och fördjupning i utgivningen av litteratur samt till att främja spridning och läsning av litteratur.
Teckenspråkig kultur och dövas historia ska uppmärksammas i bevarandet och utvecklingen av vårt gemensamma kulturarv. Integrering av ett mångfaldsperspektiv ingår i samtliga statliga museers och stiftelsemuseers uppdrag. Inom ramen för detta arbetar många museer med att inkludera olika gruppers berättelser i utställningar och samlingar. För närvarande arbetar bland annat Nordiska museet med projektet Haiku, Handikapphistoria i kulturarvet. Det svenska teckenspråket har givetvis en plats i detta arbete.
Varje sektor i samhället har ett ansvar för att utforma och bedriva sin verksamhet så att den blir tillgänglig för alla invånare, inklusive döva och hörselskadade personer. Även om en rad insatser görs för den teckenspråkiga kulturen finns det mycket kvar att göra. Genomförandet av den nationella kulturpolitiken är fördelat på en rad olika myndigheter och institutioner. Därför tycker jag också att det är rimligt att ansvaret för att stödja den teckenspråkiga kulturen bärs av flera myndigheter gemensamt och i samverkan.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.